Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för överensstÀmmelsen mellan planerad och realiserad HR-strategi hos HR-avdelning, mellanchefer och medarbetare; med fokus pÄ urval, utvÀrdering, belöning och utveckling. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. En ostrukturerad intervju och nio semistrukturerade har utförts. Teorier kring HRM och Personnel Management tas upp samt kopplingen mellan företagsstrategi och HR-strategi belyses. En redogörelse görs för de fyra HR-processerna; urval, utvÀrdering, belöning och utveckling.

Denna studie utgÄr frÄn fÀltet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings lÀn har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att pÄ sÄ sÀtt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings lÀn med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att fÄ en bild av vilka attribut de ansÄg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de sÄg pÄ Landstinget som arbetsgivare. För att fÄ ytterligare substans i studien valde vi att stÀlla resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att pÄ sÄ sÀtt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrÄgade studenterna drivs av nÀr de vÀljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, dÀr goda relationer med kollegor Àr det attribut som vÀrderats högst och förmÄnersamt bonus vÀrderats lÀgst av respondenterna. Goda relationer med kollegor Àr Àven det attribut som respondenterna ansÄg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan hÀrledas till inre motivation Àr de som vÀrderats mest attraktiva.

FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.

AnstÀllning hos ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplexitet pÄ grund av tre-partsrelationen mellan bemanningsföretaget, konsulten och kundföretaget. Det kan dÀrför bidra till att det uppstÄr motivationsproblem och förvirring om hur konsult-cheferna ska gÄ tillvÀga för att motivera sina konsulter. DÄ ett bemanningsföretag har en distans och begrÀnsad nÀrvaro till konsulterna uppstÄr svÄrigheter med att skapa nÀra relationer. Vilket i sin tur medför att bemanningsföretagets chefer har en betydligt svÄrare uppgift att motivera sina konsulter, i jÀmförelse med ett mer traditionellt företag.Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer konsulter i ett bemanningsföretag ser som motiverande, samt hur konsultcheferna kan gÄ till vÀga för att skapa motivation hos sina medarbetare, trots distansen dem emellan. För att uppnÄ syftet undersöktes problemet kvalitativt, genom intervjuer och en enkÀt-undersökning.

Genom att anvÀnda vÀl utformande system för prestationsmÀtning kan organisationer motivera och pÄverka beteenden i önskvÀrd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar pÄ att mÀta prestationer men om en organisation misslyckas med mÀtningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln Àr högpresterande och motiverade arbetare pÄ butiksnivÄ viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnÄ kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmÀtning fokuserar i regel pÄ högre nivÄer inom organisationer men för att fÄ ut mer av anvÀndningen av prestationsmÀtning Àr det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmÀtning och dess pÄverkan pÄ arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare pÄ butiksnivÄ inom dagligvaruhandeln.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

Att lÀsa innebÀr att bÄde kunna avkoda ord och att ha en sprÄklig förstÄelse för det som lÀses. LÀsförstÄelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försÀmrats.Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver att de anvÀnder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse.FrÄgestÀllningen Àr:Hur beskriver lÀrarna anvÀndningen av faktatexter för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts dÀr sex lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrÄn fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrÄn vÄra tolkningar av lÀrarnas beskrivningar.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, dÀr majoriteten av tjÀnsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. HÀr studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hÀnsyn till tre olika lÀrprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som anvÀnds för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget analyserades vilka lÀrprocesser som Àr möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in frÄn olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkÀtundersökning. UtifrÄn analysen sammanfattades vilka lÀrprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bÀttre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och dÀrmed ocksÄ konkurrenskraft.

Kunskap och kompetens hos medarbetare har i dagens samhÀlle blivit en stor del av detsom bygger upp en organisation. För kunskapsintensiva företag, vars största resurs Àrmedarbetarnas kompetens, Àr det av stor vikt att ha en bra kunskapsöverföring. Att delakunskap krÀver en anstrÀngning av individen, författarna anser dÀrför att det Àr viktigtatt titta pÄ hur medarbetare motiveras till kunskapsöverföring.Representanter frÄn nÀringslivet har pÄpekat för författarna att managementkonsultföretag,jÀmfört med teknikkonsultföretag, Àr framstÄende pÄ att förvalta den kompetenssom finns inom företaget. Syftet med denna studie Àr att undersöka om detta pÄstÄendestÀmmer samt hur dessa företag arbetar med, och motiverar till, kunskapsöverföring.I studien genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ hur motivation ochkunskapsöverföring hÀnger ihop. Med denna som underlag genomfördes fyra intervjuer,tvÄ hos ett managementkonsultföretag och tvÄ hos ett teknikkonsultföretag.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.