Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Arbetssysslan har en stor pĂ„verkan pĂ„ medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie Ă€r att bidra med förstĂ„else kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger pĂ„ att ta reda pĂ„ vilka faktorer det Ă€r som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. UtifrĂ„n en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda pĂ„ hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrĂ„n olika motivationsfaktorer.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer dÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetet för bÄde arbetsgivare och övriga medarbetare. För att fÄ svar pÄ det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgÄr frÄn diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju dÀr vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval dÀr vi riktade in oss pÄ ledare, angÄende vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hÀlsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försÀkringskassans roll.

Kommunikation finns i allt vi gör och anvÀnds dagligen, vi omges Àven dagligen av organisationer som pÄ olika sÀtt pÄverkar vÄra liv. Den kommunikation som dÄ sker inom organisationer Àr den interna och formella kommunikationen, det vill sÀga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs frÀmst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i tvÄ processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell frÄn 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

CBI Betonginstitutet Àr idag i en expansionsfas med en strÀvan att vÀrna om den globalahÄllbarheten som medför större förvÀntningar pÄ företaget och ökade krav frÄn samhÀllet somi vÀrlden. För att konkurrera i nÀringslivet medför detta en förÀndring i verksamheten och iverksamhetens processer. Detta ger ökad medvetenhet i helhet hos medarbetaren för attsamverka i organisationen och internationellt. För att kunna förbÀttras krÀvs det gemensamförstÄelse frÄn samtliga medarbetare oavsett titel, dÀr de gemensamt utvecklas kringorganisationen mÄl och visioner.Syftet med examensarbetet Àr att hjÀlpa CBI med sammanstÀllning av deras huvudprocesser iledningssystemet samt en enkel överskÄdlig processkarta som smidigt kan integreras i SP:sverksamhet.Rapporten ger en redogörelse hur teori och praktiskt genomförande skiljs Ät. Material tillexamensrapport, fick fram genom att studera CBI ledningssystem och genom litteraturstudiersamt avslutande intervjuer med medarbetare.Resultatet utgÄr frÄn medarbetarnas beskrivning av deras arbetsmoment, dÀrifrÄn skapades enprocesskarta för huvudprocesser och delprocesser som grund till CBI ledningssystem.

Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

En stor mÀngd tidigare forskning slÄr fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket Àr varför mÄnga ÄtervÀndande medarbetare lÀmnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende pÄ deras storlek. För att kunna fastslÄ hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade pÄ de ledande nordiska börserna. I resultatet framgÄr att de nordiska företagen har anammat en del ÄtgÀrder för att förbÀttra repatrieringsprocessen. Det framgÄr Àven att större företag Àr generellt bÀttre pÄ att ta hand om ÄtervÀndande individer, jÀmfört med smÄ nordiska företag..

Mobila lösningar blir allt vanligare och appar kan utvecklas för att hjÀlpa mobilanvÀndaremed det mesta. Att utveckla appar Àr populÀrt och kan göras i en mÀngd olika sprÄk ochutvecklingsmiljöer, och projektet har haft som mÄl att bÄde utveckla en anvÀndbar appoch utvÀrdera en sÄdan utvecklingsmiljö.PaddelAppen som utvecklats i projektet fyller ett tomrum genom att vara en resurs förpaddelintresserade. Samtidigt har utvecklingsarbetet resulterat i en utvÀrdering av utveck-lingsmiljön Xamarin, som anvÀnts tillsammans med Visual Studio för att plattformsobe-roende utveckla appen för bÄde Android och Windows Phone..

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation krÀver ett förhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt Àr det viktigt att hÀnsyn tas till understÀllda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och fÄ förstÄelse för hur de hanterar kraven som kommer frÄn överordnade chefer och understÀllda medarbetare, om det innebÀr en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen Àr kvalitativ till sin karaktÀr med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att fÄ en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom omrÄdet anvÀnts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byrÄkrati och rationalitet.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

VÄr uppgift med uppsatsen Àr att undersöka chefernas roll i internkommunikationen pÄ Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmÄga. Detta gjorde vi genom att ta reda pÄ hur cheferna pÄ Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagslÀget pÄ bruket. Uppgiften fick vi pÄ initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbÀttra chefernas kommunikativa förmÄga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt fÄr anvÀnda för att förstÄ deras kommunikativa ansvar och roll i förhÄllande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger pÄ vÄra slutsatser frÄn vÄr undersökning i kombination med vÀsentliga teorier..

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.