Den internationella flygtrafiken stÄr idag för tvÄ procent av det totala koldioxidutslÀppet (IPCC, 2007). Denna andel förvÀntas öka (ICAO, 2013), vilket innebÀr att flygindustrin kommer stÀllas inför stora utmaningar i framtiden. Den största utmaningen kommer vara att hitta en lösning pÄ hur industrin ska kunna vÀxa och samtidigt minska sin andel av koldioxidutslÀppet.Som ett första steg i att möta denna utmaning undersöker denna rapport en möjlig pilotanlÀggning i anslutning till Bromma flygplats för att förse flygplatsen med bio-jetbrÀnsle. JetbrÀnslet ska framstÀllas genom plasmaförgasning och katalysering med biomassa som rÄvara. Den totala produktionen har antagits vara 50000 ton brÀnsle per Är, vilket skulle göra Bromma Flygplats helt koldioxidneutral.

Den nuvarande bostadshyresmarknaden i Stockholm Àr allt annat Àn vÀlfungerande. Det lÄga utbudet av hyresrÀtter har bland annat resulterat i lÄnga bostadsköer, en omfattande svart hyresmarknad och inlÄsningseffekter. I skenet av denna illa fungerande hyresmarknad reser sig frÄgan om det inte Àr pÄ tiden att reformera alternativt frÄngÄ det nuvarande bruksvÀrdesystemet, till förmÄn för en ny alternativ hyressÀttningsmodell. En modell som förhoppningsvis reducerar de negativa effekterna vi idag ser pÄ hyresmarknaden.Rapporten har som utgÄngspunkt att beskriva dagens hyressystem samt redogöra för potentiella hyresmodeller. Nuvarande hyressystem och de potentiella modellerna Àr alla relativt vÀl utredda ur ett hyresmÀssigt perspektiv.

Bakgrund Vid vegankost Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ att man fÄr i sig alla nÀringsÀmnen som kroppen behöver. Extra uppmÀrksam behöver man vara pÄ till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, jÀrn, kalcium, jod och selen. FÄ studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever pÄ vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos mÄlgruppen undersöktes med hjÀlp av en webbenkÀt. WebbenkÀten publicerades pÄ webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna Ät vegankost, var ?18 Är och bodde i Sverige.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker innehĂ„llet i en offentlig debatt om synen pĂ„ en allmĂ€n plats och vilka som kommer till tals i en sĂ„dan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hĂ€mtade frĂ„n de fyra stora rikstĂ€ckande dagstidningarna med sĂ€te i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehĂ„llet i debatten till Ă„tta diskurser/synsĂ€tt som direkt eller indirekt berört en vĂ€rdering av vad Slussen Ă€r eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, TillvĂ€xtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för nĂ„gon av diskursen/synsĂ€tten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom omrĂ„det (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhĂ€llsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit mĂ€n och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn Ă€r att nĂ€stan ingen Ă€r av utomeuropeisk hĂ€rkomst. Även Ă„ldern pĂ„ en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio Ă„r. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsĂ€tten ? hur de har anvĂ€nts och hur de förhĂ„ller sig till varandra.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka tvÄ procent av befolkningen nÄgon gÄng under sin livstid haft ett bensÄr. Tittar man pÄ enbart venösa bensÄr berÀknas den siffran ligga pÄ cirka 0,12-1 procent. BensÄr Àr ingen sjukdom i sig utan ett symtom pÄ nÄgon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken Àr nÄgon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensÄr Àr kompressionsbehandling.

I spÄren av finanskrisen har under de senaste Ären genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rÀdda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner stÀller upp som garanter och fÄr ersÀttningar för sina garantiÄtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berÀttigas ersÀttning för sina garantiÄtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsrÀntor.  Garantiprovisionerna uppgÄr normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgÄ till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid mÄnga nyemissioner gjort att garanter sÀllan tvingas införliva sina Ätagande för vilka de fÄr relativ hög ersÀttning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL Àr ersÀttningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillÀmpar ett uppbundet system. Regeringen föreslÄr att Jordbruksverket bestÀmmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. MÄlet Àr att förbÀttra djurvÀlfÀrden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebÀr ett förbud mot uppbundet system ett vÀgval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstÄ kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och kapitalinkomst.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) anvÀnds frÀmst som massaved och brÀnnved. Dock finns efterfrÄgan pÄ sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav pÄ kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sÄgtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkÀrna samt stockens rakhet. Ett björkbestÄnd som skall generera stammar av hög kvalitet kan krÀva ett intensivt och anpassat skötselsystem dÀr röjningen Àr central. Vid röjningen vÀljs det framtida bestÄndets huvudstammar och de oönskade sÄgas av.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Lagen om offentlig upphandling trĂ€dde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att sjĂ€lv bestĂ€mma vilka kriterier som leverantören mĂ„ste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har LuleĂ„ Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) vĂ€rderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens vĂ€rderingssystem bestĂ„r avfyra kriterier som viktas via ett poĂ€ngsystem pĂ„ följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av vĂ€rdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestĂ„ av till 20 procent av vĂ€rdet. • Om entreprenören Ă€r miljöcertifierat till 10 procent av vĂ€rdet.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet pÄverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda kÀnslan av krav och kontroll förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie dÀr bÄde interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkÀter med tvÄ veckors mellanrum. Deltagarna var frÄn tvÄ sÀljföretag i StockholmsomrÄdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sÄdan som pÄgick under en eftermiddag. EnkÀten innehöll bakgrundsfrÄgor (Älder, kön, tid pÄ företaget, osv.) och frÄgor om hur de tillfrÄgade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.