Preciform AB Àr ett legotillverkande företag i Eskilstuna som har specialiserats sig pÄ djupdragning, svetsning, slipning och formning av tunnplÄt samt ytbehandling och montering. Företaget har som en del av sin produktion montage av Scuffplate till Volvo XC90-R-design.FrÄn 2012 kommer VCC att Àndra utseende pÄ XC90-R-design, vilket innebÀr för Preciforms del att det blir en förvÀntad ökning av dagstakten samt att det kommer stÀlla ökade krav pÄ logistiken runt Scuffplatemonteringen, vilket dagens process inte Àr anpassad för. Syftet med det hÀr examensarbetet, som Àr en del av en förstudie pÄ Preciform Àr att förbÀttra monteringsprocessen, skapa en överskÄdlig hantering samt lagerutrymme för ett ökat antal artiklar av ingÄende material.Tidsstudier av genomloppstid, processtid, godshantering och transporter samt gÄngstudie genomfördes för att identifiera förbÀttringsÄtgÀrder, dÀr de olika studierna tjÀnade som underlag vid berÀkningar och jÀmförelser före och efter implementering av förbÀttringsÄtgÀrder.Analyser av studierna visade att en av scuffplatemonteringens sex klart avgrÀnsade stationer hade en högre genomloppstid Àn de andra. Föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder har syftat till att jÀmna ut takten i monteringsprocessen och reducera waste.En ny layout presenterades och efter viss modifiering implementerades den tillsammans med merparten av förbÀttringsförslagen.BerÀkningar av tillgÀnglig tid i monteringen visar att en annan arbetsfördelning och indelning av stationer Àr möjlig i ett fortsatt förbÀttringsarbete.JÀmförelser mellan gammal och ny layout visar pÄ en reduktion av waste i genomloppstiden med 32 procent och en stegreducering med 30 procent.En fortsatt verksamhetsutveckling kommer att reducera tid och steg ytterligare. Resultaten av vidtagna förbÀttringsÄtgÀrder kan utgöra grunden för en ny förbÀttringsprocess enligt principerna för Demings hjul.

Etthundratrettio miljoner lÀkemedelsförpackningar sÀljs Ärligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika lÀkemedlet. Bipacksedeln Àr utformad utifrÄn EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla lÀkemedelsanvÀndare lÀser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte lÀser den, beror pÄ att bipacksedelns text Àr svÄr lÀsa och förstÄ.

SmÄföretag Àr viktiga för Sveriges ekonomi dÄ de svarar för sÄ mycket som 99 procent av det totala antalet företag och 41 procent av arbetskraften inom den privata sektorn. Det kan dock vara svÄrt för smÄföretag att uppnÄ tillvÀxt och dÀrmed öka sina finansiella prestationer eftersom de konkurrerar med stora företag som har större marknadsandelar. För att underlÀtta tillvÀxt vÀljer mÄnga smÄföretag att samverka via företagsnÀtverk för att pÄ sÄ vis dela resurser mellan sig och dÀrmed minska kostnaderna och öka riskspridningen. FöretagsnÀtverk kan Àven bidra med möjligheten att komma Ät specialkompetens som kan vara nödvÀndig för att göra dem unika och dÀrigenom öka marknadsandelarna och följaktligen de finansiella prestationerna. Men företagsnÀtverk behöver inte alltid betyda framgÄng för smÄföretagen, det kan ocksÄ vara kostsamt för ett litet företag att engagera sig i ett samarbete i form av kontroll- och samarbetskostnader.

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete Àr att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider nÄgon utav nedanstÄende punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning pÄ 41,5 miljoner kronor? NettoomsÀttning pÄ 83 miljoner kronor? Fler anstÀllda Àn 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder pÄ att förslaget kommer att gÄ igenom vilket i sÄ fall skulle innebÀra att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien Àr att studera hur företag noterade pÄ oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vÄr studie har vi anvÀnt oss av sekundÀrdata sÄvÀl som primÀrdata.

2010 lÀmnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mÄl C-88/09 Graphic Procédé gÀllande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjÀnster enligt EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervÀrdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sÀnktes frÄn 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick Äterbetala miljonbelopp till svenska tryckerier pÄ grund av att de redovisat för hög mervÀrdesskatt. Skatteverket godtog Äterbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krÀvdes. Skatteverket bestÀmde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdÀndring med motsvarande belopp som tryckeriet erhÄllit i Äterbetalning.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.

Det efterstrÀvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgon koppling mellan vÀrdepremien och företagsstorlek pÄ den svenska marknaden, dvs. om smÄ svenska företag har högre vÀrdepremie Àn stora eller tvÀrtom. För att ta reda pÄ det delade jag den generella vÀrdepremien för samtliga aktier i tvÄ vÀrdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jÀmförelse mellan vÀrdepremien för smÄ företag (VMGS) och vÀrdepremien för stora företag (VMGB). DÀrefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika vÀrdepremierna.

SyfteAtt studera skadesituationen för elitsatsande utförsÄkare och dÄ i synnerhet skadesituationen för ungdomarna pÄ skidgymnasierna i GÀllivare, Malung och JÀrpen.MetodUndersökningen gjordes pÄ de tre alpina riksidrottgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkÀtundersökning. Totalt skickades enkÀter 69 ut till alla elever som gick pÄ gymnasierna under sÀsongen 1998-99. Studien bygger pÄ de 52 enkÀter jag fick tillbaka. Av de som deltog i studien var könsfördelningen 28 kvinnor och 24 mÀn.

En förutsÀttning för att kroppen ska mÄ bra Àr att man befinner sig i energibalans. Det Àr en viktig del för att kunna prestera och fÄ en positiv utveckling med sin trÀning. Vid trÀning Àr kolhydrater och fett de största energigivarna. Efter ett hÄrt trÀningspass Àr kroppens glykogenlager tömda och behöver fyllas pÄ. För optimal ÄterhÀmtning bör kolhydrater samt en liten mÀngd protein intas direkt efter trÀningspasset.

Detta projekt görs pÄ uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mÄl att fram till Är 2020 reducera sitt beroende av elnÀtet med 50 procent. Ett led i denna utveckling Àr den solcellsanlÀggning som sedan juni 2013 Àr i bruk pÄ taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra tvÄ nya anlÀggningar i Stockholm och KapellskÀr.Rapportens syfte Àr att rekommendera möjliga placeringar av de nya anlÀggningarna samt att utvÀrdera den befintliga anlÀggningen pÄ Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning pÄ solcellsmoduler och vilken pÄverkan nedsmutsning har pÄ solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrÄlning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar pÄ effektleverans.

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde fÄ en hygglig pension, nÀr det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i lÀngden. Anledningen till detta beror framför allt pÄ att det gamla systemet Àr inte finansiellt stabilt, inte har nÄgon bra koppling till det samhÀllsekonomiska utvecklingen samt det försÀkringsmÀssiga innehÄllet Àr svagt. Det gamla systemet tar inte hÀller hÀnsyn till att livslÀngden i Sverige har ökat och förvÀntas fortsÀtta öka. Förutom detta, vid tillvÀxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

MÄleriet Chassi pÄ Scania CV AB i SödertÀlje Àr en stödenhet som producerar kundanpassade artiklar till huvudproduktionslinan. EfterfrÄgan pÄ dessa artiklar har varit och Àr högre Àn MÄleriet Chassis kapacitet. Detta har lett till att lastbilar som skulle producerats vid anlÀggningen i SödertÀlje har producerats pÄ andra fabriker inom Scania koncernen. DÀrför önskar ledande personal pÄ MÄleriet Chassi att öka kapaciteten utan nÄgra större investeringar. SÄledes har detta examensarbete fokuserat pÄ att identifiera ett förbÀttringsförslag som ökar kapaciteten.För att lyckas öka kapaciteten har fokus legat pÄ att identifiera bÀttre regler för bestÀmmande av satsstorlekar.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan pÄ den nordiska elmarknaden. VÄrt mÄl Àr attskapa en modell som Àr lÀttanvÀnd och inte krÀver kunskaper om dynamiken hos elpriset. VÄr modellÀr baserad pÄ en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende pÄ vÄrakrav om en lÀttanvÀnd modell. Vi validerar vÄr modell och nner att den har möjlighet att föutspÄpriset pÄ ett kvartlaskontrakt med en felmarginal pÄ 1.1 procent. Vi lyckas förutspÄ en sÀsongsvariationutan att specikt ange en funktion för sÀsongsvariationen..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida bistÄnd leder till ökad kosmopolitisk rÀttvisa. Begreppet kosmopolitisk rÀttvisa Àr i första hand hÀmtat frÄn Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rÀttvisa anvÀnds för att kunna operationalisera rÀttvisa pÄ ett kvantifierbart sÀtt, vilket ökar möjligheten att mÀta huruvida rÀttvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frÄgan undersöker jag sambandet mellan bistÄnd och rÀttvisevariabler, med hjÀlp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag anvÀnder tvÀrsnittsdata som kommer frÄn UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar vÀrldens lÀnder utifrÄn om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om lÀnderna i de tvÄ sistnÀmnda kategorierna anvÀnds i uppsatsen. Jag anvÀnder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistÄnd.Jag anvÀnder mig Àven av en fÄfallsstudie dÀr jag undersöker det svenska bistÄndets effekt pÄ kosmopolitisk rÀttvisa i Indien och Sri Lanka, för att jÀmföra och dra slutsatser om hur bistÄndet har pÄverkat utvecklingen av rÀttvisan.