Begreppet intern kontroll har fått allt större fokus under de senaste åren, inte bara inom den privata sektorn utan även inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler såsom exempel Enronaffären i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll växt. I samband med detta har regler och lagar trätt i kraft för att skärpa den interna kontrollen. Dessa lagar har även fått stor påverkan på flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om begreppet intern kontroll, främst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det används inom universitetets värld.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt.

Idag är miljöfrågor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat många företag att spara in på många områden i sin verksamhet. Frågan är om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjälpa verksamheten i dessa tider? Grön IT är framförallt uppmärksammat gällande energiförbrukning och återvinning.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. De frågeställningar vi utgår från i studien är följande; - Vilka olika diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vårt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och därmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras genus i diskurserna om pedofili och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska referensram vi har använt oss av är poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlägga ett genusperspektiv på studien, kommer vi att utgå från begreppen performativitet, heteronormativitet, genus och den heterosexuella matrisen.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket harutformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem ochmöjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet.Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna påhantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverketsoch lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, bådemellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den storaskillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativaAPL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt,dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumärke" med avseende på personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumärke..

?Our common future? heter rapporten som skrevs av Världskommissionen (1987). Rapporten som senare lade grunden till begreppet hållbar utveckling. Utifrån hållbar utveckling så har begreppet CSR myntats. Ett begrepp som används bland företag för att beskriva arbetet utifrån ekonomiska sociala och miljömässiga aspekter.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).