Denna uppsats är en actor-network-theory studie av ungdomars matvanor. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och undersöka hur ungdomarna förhåller sig till och skapar sina matvanor när de flyttar hemifrån. Jag har genom att titta på hur vanor bevaras, förändras och förnyas velat se hur ungdomar skapar sig en egen matidentitet och vilka/vad som är aktörer i denna identitet. En identitet som är en kombination av gamla erfarenheter och nya kunskaper. Jag använder mig av aktör- nätverks-teori som metod och teori för att beskriva fältet och analysera det.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta Begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter ett styrsystem som Value Based Six Sigma gett för ITT Flygt. VBSS har influerats av främst Six Sigma men även Value Based Management och Nimbas värdemodell. Dessa Begrepp presenteras närmare i uppsatsens teoriavsnitt..

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt Begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya Begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland EhnmarksVärldsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna?? I så fall, hur skiljer sig detta åt?Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna Begrepp i läroböckerna.

Andrej Belyj är ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framträdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spänningar mellan öst och väst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hängiven medlem i det teosofiska sällskapet.Både teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvävda läror inspiration i äldre ochösterländska religiösa åskådningar, framförallt i indiska religioner. Det är dessa men också andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj använder indiska filosofiska och religiösa Begrepp, idéer och föreställningar relativt sällan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nästan alla hans verk, både i hans skönlitterära texter och i hans teoretiskaessäer, från den tidiga 2:a symfonin till hans senare självbiografiska skrifter.Alla de Begrepp som han använder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mångfald som indiska åskådningar uppvisar ? varierande innebörd och tillämpning.

Problematisering: Coaching är ett mytomspunnet och svårdefinierat Begrepp som missuppfattas och misstolkas av många. Som fenomen är coaching mångfacetterat och coachingprocessen består av ett antal olika faser som gör att förståelsen för helheten försvåras ytterligare. Coaching är idag något av en trend inom ledarskapsutveckling vilket ur olika aspekter kan vara problematiskt. Vi vill därför undersöka varför det är så populärt och hur fenomenet kommer att utvecklas i framtiden. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera fenomenet och trenden coaching.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-Begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av Begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-Begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett Begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som Begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur Begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till Begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade Begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Syftet med följande litteraturgranskning var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en familjemedlem som vårdas i livets slut samt att beskriva behovet av stöd som sjuksköterskan kan tillhandahålla. De Begrepp som arbetet utgår ifrån är hopp, hopplöshet, sorg, hantering av sorg, behov av information och kommunikation samt stöd från sjuksköterskan. I bakgrunden beskrivs dessa Begrepp och resultatet behandlar aktuell forskning inom området. Litteratursökningen genomfördes i databasen CINAHL och de sökord som användes var family members, grief, bereavement, palliative care, nursing, families, dying patients, end of life care, family, qualitative och bereaved family members. Analysmetoden som valts syftar till att granska litteraturen förutsättningslöst och efter detta finna gemensamma hållpunkter.

Den här uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och då i förlängningen dess inverkan på individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie är att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhället kan tänkas se ut framöver. Problemställningen utgår ifrån att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vårt samhälle, då målet om "det narkotikafria samhället" utestänger användaren av narkotika.Uppsatsen bygger på Foucaults teoretiska Begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt på det perspektiv man inom rättssociologin benämner normvetenskap. Utifrån dessa Begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjälpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults Begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.