I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska Begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Detta är ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, där moduler sträcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen på modulerna, och på möbeln som helhet, bygger på abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala Begrepp som skala, repetition och mängd.Jag vill visa exempel på hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en väl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden..

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvärvetenskapligt område. Det går dock ändå att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhållningssätt, något som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken självt. Någonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. Någonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fältet. Hur beskrivs då landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjälp av fyra teoretiska perspektiv.

Enligt ÖP2010 kommer industriområdet Öresundsvägen på Väster i Lund utvecklas till ett bostadsområde med blandstadskaraktär. Stor vikt läggs vid ett stråk som ska löpa genom området och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs Öresundsvägen otillgängligt och kopplingarna till östra Lund är inte särskilt bra. Stråk är ett Begrepp som är beroende av att det används på ett visst sätt, själva stråket blir till av den rörelsen som utförs på det. Ett stråk är därför inte kopplat till en på förhand bestämd sträcka utan den trampas upp av de som använder det. Detta fick mig intresserad av Begreppet och hur man använder sig av ett så användarberoende Begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete är därmed både att skapa förståelse för Begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett stråk.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads Begrepp ?matematiska? som främsta analysverktyg.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik Begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid..

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett Begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett Begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra Begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt.

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska Begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för Begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med AS- diagnos konstruerar ?normalitet? samt vilka faktorer som har påverkan och betydelse i konstruktionen av ?normalitet?. Frågeställningarna i studien var: ?Hur ser de boende på Begreppet ?normalitet? samt vilka faktorer påverkar konstruktionen av Begreppet?? och ?I vilken utsträckning kan de boende leva ett ?normalt? liv utifrån sina egna förutsättningar?? Metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer som är diagnostiserade med AS och samtliga bor i samma serviceboende.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna Begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett Begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett Begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om Begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.