Bilden som verktyg för lärande i geometri. En studie i år 4-6 med utgångspunkt i Bruners representationsteori
MathematicsMatematikundervisning år 4-6De geometriska grundformernaBilderRepresentationsteoriVisualisering.MATEMATIK
Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.