I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

LÀraren stÄr inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i anvÀndningen av lÀromedel idag. Vilka lÀromedel som vÀljs i undervisningen beror pÄ olika ramfaktorer sÄsom elevgruppen, deras prestationsförmÄga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vÄr studie presenteras hur en lÀrare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras Äsikter Àr kring lÀromedlen. Studiens utgÄngspunkt Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med denna lÀrare och dessa elever.VÄrt syfte Àr att belysa hur elever och lÀrare upplever undervisning i engelska i Ärskurs 9 med fokus pÄ val, anvÀndning och utvÀrdering av lÀromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrÄgar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de lÀromedel som anvÀnds. Eleverna har trots detta en positiv instÀllning till de lÀromedel som anvÀnds samt till engelskundervisning och de ser fördelar med fÀrdigheter i Àmnet. Betydelsen av engelska sprÄket för kommunikation med omvÀrlden anses viktig.

I denna studie har jag undersökt hur musiklÀrare och lÀromedel i musik ser pÄ musikteorin i undervisningen för elever i Är 1-5. Jag har granskat lÀromedel och intervjuat lÀrare för att ta reda pÄ vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men Àven i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklÀrarna gett mig synpunkter pÄ de lÀromedel jag granskat.Jag har förstÄtt att de intervjuade musiklÀrarna anser att det Àr vÀsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte fÄr ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklÀrarna, Àr ett Àmne dÀr eleverna framförallt ska ges tillfÀllen att skapa och musicera. GÀllande lÀromedlen har jag upptÀckt att de skriver om en lÄngt mer avancerad musikteori Àn vad lÀrarna lÀr ut.Under intervjuerna betonade samtliga lÀrare vikten av att omsÀtta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.

Ämnet idrott och hĂ€lsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hĂ€lsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhĂ„lls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvĂ€rderingen av Ă€mnet idrott och hĂ€lsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteĂ€mnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhĂ€lsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i Ă„r 7-9 har för attinte delta i undervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. SĂ„vĂ€l de grunder som eleverna framför tillsina lĂ€rare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

Denna uppsats syftar till att jÀmföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterÀra verket. Filmatiseringen jÀmförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterÀra verket lyfter. Vidare tittar denna studie pÄ filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersÀtta boken i undervisningen. Filmen kan dock anvÀndas som komplement och/eller jÀmföras med boken.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhÄllandet mellan religion och politik i det amerikanska samhÀllet med fokus pÄ hur kristendomen pÄverkar skolundervisningen. Fokus har lagts pÄ omrÄdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselÀra kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av tvÄ religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbÀltet och de nordöstra delstaterna. Betoningen lÄg pÄ sexuell avhÄllsamhet före Àktenskapet.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.