Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv pÄ slöjd skulle kunna göra Àmnet mer samhÀllsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer genomförda med lÀrare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgÄtt frÄn yrkesverksamma slöjdlÀrares Äsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. NÄgra av lÀrarna i undersökningen har nÄgon gÄng arbetat med nÄgon typ av designprojekt och funnit arbetssÀttet vÀldigt givande för bÄde sig sjÀlv och eleverna.

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.

Undersökningens syfte Àr att framhÄlla hur lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är uppfattar och förhÄller sig till elevinflytande i jÀmförelse med lÀroplanens anvisningar. UtifrÄn detta redogörs för hur lÀrarna arbetar eller anser att det Àr möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ kvalitativa metoder dÀr semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. FrÄn resultaten kan det utlÀsas att lÀrarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det dÄ det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras sÄledes att lÀroplanens ambitioner inte efterlevs.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 5 beskriver tal i brÄkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med totalt Ätta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att brÄk inte ska ses som en lista av Àmneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svÄrigheter i att beskriva anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn dÀr praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien anvÀndes metoden intervju, dÀr nio lÀrare som arbetar i Är 1, Är 3 och Är 6 medverkade. I försök att nÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn en tankekarta dÀr lÀrarna berÀttade om sina metoder, sin syn pÄ kunskap, förvÀntningar de kÀnner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lÀrare som vill utvecklas och hitta en vÀg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i tvÄ perspektiv.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Hur jobbar man med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? FrÄgan tycks inte vara lÀtt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslÀrare. Den hÀr studien beskriver hur ett utvalt idrottslÀrarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hÀlsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hÀlsoundervisning samt vad deras elever lÀr och uppfattar av den undervisningen. Genom Ätta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslÀrare och deras elever kunde en undersökning av idrottslÀrarnas sÀtt att bedriva hÀlsoundervisning i idrott och hÀlsa 1 uppnÄs. Resultatet visar att idrottslÀrarna lyckats fÄnga elevernas intresse och integrera hÀlsa i undervisningen, utan att enbart hÀnvisa till aktiviteter och sjÀlva görandet i Àmnet, genom att arbeta med didaktiska hÀlsofrÄgor pÄ flera stadier; skolnivÄ, lektionsnivÄ och individnivÄ..

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ samt arbete med elevinflytande. I vÄr uppsats har vi velat belysa förutsÀttningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fÄtt fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer, utifrÄn den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lÀrare ser pÄ elevinflytande skiljer sig Ät. Det formella inflytandet kÀnnetecknas av klassrÄd och elevrÄd medan det informella prÀglar inflytandet i undervisningen.

Den hÀr studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter som finns inom lÀs- och skrivundervisning hos sex lÀrare som arbetat mer Àn tjugo Är med just lÀs- och skrivundervisning. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor som lyder; Hur arbetar nÄgra erfarna lÀrare med lÀs- och skrivundervisning? Vad har format deras sÀtt att undervisa? Vad vill nÄgra lÀrare med lÄng erfarenhet inom lÀs- och skrivundervisning dela med sig av till nyutexaminerade lÀrare? har vi genomfört intervjuer med lÀrare. Vi valde att anvÀnda oss av en öppen intervjuform som gav oss möjlighet att stÀlla vidare/öppnare frÄgor, som gör att den intervjuade fritt kan utveckla sina tankar.VÄr undersökning visade bl a att de intervjuade lÀrarna har format sina arbetssÀtt med hjÀlp av teoretiska kunskaper, influenser frÄn andra, egna reflektioner över undervisningen, synen pÄ hur undervisningen ska uppfattas och delaktighet frÄn barnen. De delar uppfattningen att det ska vara roligt med lÀs- och skrivundervisning och att det Àr viktigt med tilltro till barnets förmÄga..