Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilken syn lÀrare och elever har pÄInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda pÄ detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare, varav tvÄ arbetar pÄ en kommunalskola och tvÄ arbetar pÄ ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkÀtundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 pÄ vardera skola. VÄr undersökning visaratt lÀrarna och eleverna Àr positivt instÀllda till Internet i undervisningen, men den pÄvisarÀven att eleverna, sÀrskilt de pÄ friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda kÀlla,vilket Àr nÄgot som bekymrar lÀrarna. De menar dÀrtill att kÀllkritik Àr nÄgot man som lÀraremÄste gÄ igenom kontinuerligt för att fÄ eleverna att förstÄ innebörden av det och hur viktigtdet Àr.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Dagens unga Àr skapare av en kommunikationskultur som prÀglar hela deras sÀtt att leva och lÀra, en ny kultur dÀr Internet spelar en central roll vÀxer fram. Detta nÀt tillhandahÄller oss med fakta, information, diskussion, virtuella vÀrldar och communities. Arbetet belyser de förmÄgor ungdomar utvecklar genom sitt InternetanvÀndande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas pÄ nÀtet och hur det genom Internet gÄr att skapa nya lÀrandeformer dÀr eleverna möts pÄ ett omrÄde som intresserar dem. Arbetet visar ocksÄ exempel pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av Internet i undervisningen och vilken instÀllning lÀrare i vÄr undersökning har till detta. FrÄgestÀllningarna vi arbetat med Àr: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt InternetanvÀndande? Hur anvÀnds datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lÀrare pÄ Internet i undervisningen? Vilka anvÀndningsomrÄden finns det för Internet i undervisningen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi bland annat gÄtt ut med enkÀtundersökningar till elever och lÀrare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lÀrarintervju.

Under de senaste Ären har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mÀngd klassrum. Under lÀsÄret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgÄng till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsÀtts att pedagoger har den kompetens som krÀvs för att kunna anvÀnda digital teknik i undervisningen. Sedan jag sÄg interaktiva tavlor anvÀndas för första gÄngen 2007 har jag varit nyfiken pÄ vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lÀrare. LÀrarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda pÄ mer om interaktiva tavlor kom dÀrför naturligt.I undersökningen, som bestÄtt av intervjuer med nio pedagoger frÄn förskola till Ärskurs 6, har jag sökt svar pÄ hur pedagoger som anvÀnder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt analysera och beskriva lÀrares och elevers uppfattning om syften och mÄl med svenskundervisningen. Jag ville Àven se om det föreligger nÄgon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lÀrarens tanke med syfte och mÄl. Uppsatsen visar pÄ en komplexitet i lÀraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mÄl?.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare Är Àr lÄgt. Undervisningen Àr alltför lÀroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning dÀr sÄdant som diskussioner om matematikens anvÀndning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingÄr. Ett sÀtt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete Àr bland annat att ta reda pÄ hur mycket lÀrarna anvÀnder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssÀttet. Resultatet av studien bygger pÄ en enkÀtundersökning bland matematiklÀrare och nÄgra intervjuer med matematiklÀrare som arbetar laborativt.NÀstan alla av de lÀrare som besvarat enkÀten arbetar laborativt men det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser i vilken utstrÀckning lÀrare i allmÀnhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkÀter var mycket lÄgt.

I en skola som i hög grad Àr utrustad med digital teknik utnyttjas ÀndÄ inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhÄllande till tekniken diskuteras i det hÀr arbetet utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsÀttningar att utveckla undervisningen med hjÀlp av digitala redskap. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala skolor. VÄra resultat visar att lÀrarna anvÀnder och integrerar digitala redskap i ganska stor utstrÀckning, men det finns fortfarande mÄnga som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna lÀser svenska som andrasprÄk B pÄ Komvux. Syftet Àr att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt hÄller dem tillbaka frÄn högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de lÀser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner Àr i paritet med kvinnornas önskemÄl och förvÀntningar pÄ undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om religionslÀrares undervisning förÀndras med Äldern och yrkeserfarenhet. Vad Àr det som i sÄ fall förÀndras och hur anser de att det pÄverkar undervisningens kvalité? Vilka Àr pÄverkansfaktorerna och hur pÄverkar de undervisningen? Undersökningen utgÄr frÀmst frÄn den hermeneutiska men Àven den fenomenologiska teorin eftersom jag vÀljer att göra en kvalitativ intervjustudie med fem religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ med olika lÄnga yrkeserfarenheter. En jÀmförelse görs mellan informanternas svar och tidigare forskning. Jag har en tolkande ansats och kommer i min undersökning fram till att Äldern inte har nÄgon större betydelse för vad man anser vara viktig religionskunskap.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka förstÄ varför elever vÀljer ett medieprogram och vad som pÄverkar deras val. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredstÀlla de behov, förvÀntningar och önskemÄl eleverna har. För att nÄ syftet har vi gjort en enkÀtundersökning som omfattar 78 elever frÄn Ärskurs ett pÄ tvÄ olika medieprogram. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna frÀmst vÀljer medieprogrammet för att medieÀmnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vÄr undersökning Àr att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De vÀljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen Àr lÀttare eller mer slapp Àn undervisningen pÄ andra program.