I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa och blivande idrottslÀrare ser pÄ friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som pÄverkar undervisningen i momentet. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslÀrare och fyra studenter som lÀst samma idrottslÀrarutbildning.UtifrÄn syftet formulerades det en frÄgestÀllning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som pÄverkar undervisningen och hur idrottslÀrarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin och lÀroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstÀmmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs pÄ ett liknande sÀtt bland idrottslÀrarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer Àr bl.a.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheterna och förutsÀttningarna för lÀrarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara pÄfrÄgestÀllningarna riktades undersökningen till lÀrarna pÄ en skola ur ettbekvÀmlighetsurval. Metodvalet Àr baserat pÄ undersökningens kvalitativakaraktÀr och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav tvÄ avinformanter.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken instÀllning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingÄr Àven en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna stÀller sig positiva till att anvÀnda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de Àr intresserade av att lÀra sig om sitt nÀrsamhÀlle. Stöd för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, frÀmst dÄ det gÀller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare idag ser pÄ lÀromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av lÀromedel samt eventuella implikationer pÄ undervisningen i gymnasieskolan inom Àmnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhÄllanden har kvalitativa intervjuer genomförts med Ätta lÀrare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att lÀroboken fortfarande har en stark stÀllning som det ledande lÀromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, lÀromedlens innehÄll, individuella förestÀllningar samt elevens behov och förutsÀttningar har betydelse för lÀrarens val av lÀromedel. LÀromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrÄn de styrdokument som föreligger.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur tre svensklÀrare anvÀnder och förhÄller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av lÀraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktÀriserar lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sÀtt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hÀlsa pÄverkar elevers fysiska aktivitetsgrad pÄ fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fÄtt eleverna att prova nya aktiviteter och fÄtt ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker Àven hur viktigt eleverna tycker Àmnet Àr och vilka kunskaper de fÄr kring hÀlsa. Slutligen undersöks dessa frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jÀmförs. Studien har anvÀnts sig av en kvantitativ enkÀtstudie.

Denna rapport Ă€r skriven utifrĂ„n en komparativ fallstudie om hur grundskollĂ€rare anvĂ€nder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet Ă€r att studera lĂ€rarnas förhĂ„llningssĂ€tt betrĂ€ffande skönlitteratur i undervisningen stĂ€llt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lĂ€rarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger pĂ„ lĂ€rarintervjuer, elevenkĂ€ter, litteraturstudier, lĂ€sning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lĂ€rarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterĂ€ra undervisningsmetoder.

Syftet med arbetet har varit att undersöka lÀrares synsÀtt och erfarenheter av att anvÀnda IKT i undervisningen och hur lÀrarrollen pÄverkas. Eftersom vi ville veta lÀrarnas egna Äsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen nÀr den anvÀnds som pedagogiskt redskap. LÀrarna behöver dÀrför fÄ möjligheter att tillÀgna sig adekvata kunskaper i hur man anvÀnder sig av IKT i undervisningen. SamhÀllet Àr idag beroende av IKT i mÄnga olika sammanhang och det Àr dÀrför viktigt att skolan anpassas till detta faktum sÄ att eleverna Àr vÀl förberedda nÀr de kommer ut i yrkeslivet.

Syftet med föreliggande studie var att med utgÄngspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lÀrarna och de studerande pÄ Komvux hade pÄ anvÀndning av erfarenheter i undervisningen. 36 lÀrare och 58 studerande deltog i tvÄ separata enkÀtundersökningar som analyserades bÄde kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lÀrare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansÄg att anvÀdning av erfarenheter i undervisningen positivt pÄverkade deras lÀrande och stÀrkte studiemotivation. MÄnga var kritiska mot hur ofta erfarenheter anvÀndes och deras Äsikt var att detta berodde pÄ Àmnets karaktÀr och lÀrarens personlighet.