Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

VÄrt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt sprÄk i fokus. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ om anvÀndandet av matematiskt sprÄk i undervisning kan hjÀlpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder matematiskt sprÄk i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med lÀrarna och undervisning med observation och diagnostiska test i Ärskurs tre. Vi har sjÀlva undervisat i en sekvens av lektioner och mÀtt elevernas kunskap i begreppsanvÀndning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gÄng. VÄrt resultat visar inte nÄgon stor Àndring hos eleverna men alla intervjuade lÀrare anser att matematiskt sprÄk Àr viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syfte och FrÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarna anser att undervisningen pÄverkar dem sjÀlva och eleverna genom tvÄ specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar idrottssalens storlek undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar tillgÄngen pÄ material undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodI den hÀr studien har jag anvÀnt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av en intervjuguide dÀr jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrÄgor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den pÄverkas. Jag har intervjuat tre idrottslÀrare frÄn samma kommun nÄgonstans i Sverige. Jag har jÀmfört deras svar och har, utifrÄn det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanstÀllt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLÀrarna tycker det Àr positivt med stor sal och större mÀngd material.Undervisningen pÄverkas av storleken pÄ salen och materialmÀngden.En begrÀnsning blir att idrottslÀrarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgÄng till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal Àr att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna fÄr arbeta pÄ sin egen nivÄ.SlutsatsLÀrarna anser att de kan genomföra en bÀttre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir dÄ bÀttre samt att lÀrarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmÀngd och större sal..

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur elever kan utveckla sitt sprÄk om lÀrare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning kring Àmnet och pÄ en enkÀtstudie.EnkÀtstudien riktade sig till lÀrare som arbetar inom Ärskurserna 1-3 eftersom vÄr uppsats mest fokuserar pÄ dessa Ärskurser. Genom att anvÀnda oss av enkÀtstudie ville vi fÄ fram hur nÄgra lÀrare arbetar med boksamtal och vad de ansÄg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sÀtt att arbeta med boksamtal i undervisningen.VÄr förhoppning med denna uppsats Àr att andra lÀrare kan lÀsa detta och fÄ inspiration till att anvÀnda sig av boksamtal i undervisningen..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns vÀg att inhÀmta kunskap pÄ olika sÀtt och hur undervisningen i skolan kan pÄverka detta. Syftet med undersökningen Àr att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrÄn Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika mÄnga lÀrare i skolan söker jag svaret pÄ frÄgorna som undersökningen utgÄr ifrÄn. Hur kan en lektion planerad utifrÄn de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lÀrarna pÄ undervisningen? Vid observationstillfÀllena framgÄr framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgÄr ifrÄn de ursprungliga sju intelligenserna.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.