Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lÀrande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lÀrande. Med hjÀlp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det gÄr till nÀr lÀrare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder pÄ att handdocka och storyline Àr tvÄ metoder som skapar lustfyllt lÀrande. BÄda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld..

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Ämnet religionskunskap har genomgĂ„tt en omfattande förĂ€ndring frĂ„n den tiden dĂ„ det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka pĂ„ ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rarens religiositet pĂ„verkar denne i undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.För att besvara denna frĂ„ga har jag begagnat mig av en enkĂ€tundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frĂ„gan. Sammanfattningsvis pĂ„visar bĂ„de enkĂ€tundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lĂ€rarens religiositet inverkar pĂ„ undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.De anser att om lĂ€raren lyckas anvĂ€nde sin religiositet för att skapa engagemang för Ă€mnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan pĂ„ undervisningen. Om lĂ€raren dĂ€remot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa Ă„skĂ„dning anser de att detta pĂ„verkar undervisningen pĂ„ ett negativt vis..

Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.

Sverige var för över hundra Är sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lÀmnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. FrÄn och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det nÀrmaste var femte, sammanlagt över 200 000, ÄtervÀnde till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig ÄtervÀnde.Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen pÄ högstadiet.Studien visar att emigrationen som företeelse inte anvÀnds i undervisningen.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

Undersökningar visar att mÄnga mÀnniskor Àr negativt instÀllda till islam. Syftet med denna underökning Àr att ta reda pÄ vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förÀndrats.För att ta reda pÄ detta har jag i tvÄ gymnasieklasser delat ut en enkÀt, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning Àr att antalet elever som uppgav att de Àr positivt instÀllda till islam ökar frÄn 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas förestÀllningar har blivit mer positiva. DÀrmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska frÀmlingsfientlighet och intolerans..

Syftet med studien var att undersöka grundskolelÀrares anvÀndning av bollspel i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Den totala avsaknaden av bollspel i lÀroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv anvÀndes för att utreda följande frÄgestÀllningar: Vad innehÄller undervisningen, enligt lÀrarna, nÀr bollspel anvÀnds? Hur bedrivs undervisningen, enligt lÀrarna med hjÀlp av bollspel? Varför anvÀnds bollspel i undervisningen, enligt lÀrarna? Vilka skillnader finns det mellan lÀrare som undervisar pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frÄgestÀllningarna sÄ hÀmtades empiri frÄn totalt 35 grundskolelÀrare i Ärskurs 1-9 in via en enkÀt. Studien har visat att innehÄllet i lÀrarnas bollspelsundervisning frÀmst bestÄr av MÄlspel men Àven i viss mÄn av NÀtspel. Det senare i högre grad av lÀrare för grundkolans senare Àr Àn för de lÀgre Äldrarna.

Författarna av denna studie har intervjuat sju lÀrare om deras erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsÀttningar som krÀvs för att eleverna ska kunna anvÀnda mobiltelefonen i skolarbetet samt pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever kan anvÀnda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefoner som stöd för elevernas lÀrande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen Àr positiva.