Enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till sÄvÀl innehÄll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. SÄvÀl forskning som Äterkommande enkÀt­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det rÄder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehÄllet. Den hÀr uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förstÄelsen för elevinflytandets villkor. I analysen stÀlls resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jÀmförs utöver lÀroplanen Àven med tidigare forskning inom omrÄdet. SÄvÀl elever som lÀrare vittnar om ett högst begrÀnsat elevinflytande över innehÄll, men om ett relativt stort sÄdant över arbetsformer.

Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och lÀromedelsanalys i religionslÀroböcker för skolans senare Är inom de abrahamitiska religionerna. Jag har anvÀnt mig av sju olika lÀroböcker och baserat min undersökning pÄ dem, alla lÀroböckerna Àr utgivna under olika Är tal med den Àldsta frÄn 1991 och den senaste frÄn 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionslÀromedel dÄ man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nÀmns i lÀroböckerna och jag stÀllde frÄgorna hur beskrivs kvinnorna i lÀroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i lÀroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla lÀroböckerna? Finns det nÄgon skillnad pÄ Àldre och nyare lÀroböcker? Vilka Àr i sÄ fall skillnaderna? Med hjÀlp av textanalys och innehÄllsanalys besvarade jag min frÄgestÀllning.

I uppsatsen anvÀnds plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i TÀby kommuns har förÀndrats genom Ären och hur planerare och politiker idag ser pÄ hÄllbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förÀndrats och att det framförallt varit pÄ grund av rÄdande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men Àven Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i TÀby pekade pÄ att bilsamhÀllet skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket frÄn motorvÀgen. Detta i likhet med tidigare forskning dÀr bland annat Lundin pÄpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istÀllet för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vÀgnÀt eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hÄllbara transporter.Ur hÄllbarhetssynpunkt lyfts frÄgan upp som komplex och dÀr politiker och tjÀnstemÀn hade olika syn pÄ vad som Àr en hÄllbar transportlösning.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Den hĂ€r studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins nĂ€rmande av det militĂ€ra sammanhanget. 2007 utformade USA:s armĂ© en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom omrĂ„dena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som pĂ„ olika sĂ€tt analyserar den ?mĂ€nskliga terrĂ€ngen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades dĂ€r akademiker frĂ„n samhĂ€llsvetenskaperna fick söka sig till den militĂ€ra kontexten för att hjĂ€lpa militĂ€ra beslutsfattare att förstĂ„ kulturen, de socioekonomiska förhĂ„llandena och religionens roll mm.Hur förhĂ„ller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns pĂ„ antropologin som en del i en militĂ€r kontext? Genom att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar belyses olika resonemang pĂ„ den tillĂ€mpbara antropologin i en militĂ€r kontext utifrĂ„n den rĂ„dande etiska debatten som Ă„terfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militĂ€ra kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

HuvudÀmnet för uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som Àr aktuella försocialt uppsökande fÀltarbete, vill att ett socialt stöd ska se ut samt studera dessaungdomars uppfattning och instÀllning till socialtjÀnsten. Studien har Àven somavsikt att diskutera hur ett stöd till utsatta ungdomar skulle kunna se ut för att nÄunga i behov i ett tidigare skede samt i situationer som uppfattas som positiva fördessa.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialpedagogik och resilience.Empirin bestÄr av 15 kvalitativa semistrukturerade intervjuer bÄde i grupp ochindividuellt med 32 ungdomar totalt frÄn Ale, Partille och Angered, som vi möttdÄ vi följt fÀltarbetare i respektive omrÄde. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt resultatmed tidigare forskning och lÄtit oss inspireras av analysmetoden Grounded theory.Det huvudsakliga resultatet för studien Àr att ungdomarna vi intervjuat vill att enstödperson ska lyssna och förstÄ. Ungdomarna belyser vikten av delaktighet ochatt ha eller skapa en relation med stödpersonen men att denna inte ska vÀrdera detsom sÀgs. De uttrycker Àven att en bra stödverksamhet ska ligga lÀttillgÀngligt ochha en personal som alltid Àr nÀra till hands.

Syftet med denna studie Àr att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys varpÄ det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjÀnster inom flera olika omrÄden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som Àr till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig sjÀlva och sina företag, samt vikten av att ha ett nÀtverk, dels för att fÄ rÄd och stöd, men Àven för att generera kunder.

I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, dÄ strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, Är 1926. Vid nÀmnda strejk anstÀllde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn dÀr strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata SkÄnska Aftonbladet dÀr man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnor tolkar och förstÄr hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sÀtt att förstÄ och förhÄlla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsÀgelsefull bild av kvinnan som framstÀlls i bÄde Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City pÄ sÄ vis att de Àr sjÀlvstÀndiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga pÄ grund av att de Àr ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rÀtte mannen.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Sociala nÀtverk har lÀnge varit ett viktigt forum för InternetanvÀndare över hela vÀrlden, och det nÀtverk som vÀxer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva anvÀndare. PÄ Facebook publiceras dagligen mÀngder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvÀrlden vilka vi Àr och vilka relationer vi har till andra mÀnniskor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprÀtthÄlls samt lyfter fram de problem som kan uppstÄ nÀr bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar Àven pÄ om det framkommer nÄgra skillnader i hur de medverkande ser pÄ Facebook och dess funktioner beroende av kön.