Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgÀnglighet finns med frÄn visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgÄngspunkt i tvÄ dokument, Boverkets granskning av tillgÀnglighet i översiktsplaner och Ärets rapport frÄn Humana dÀr landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgÀnglighet utifrÄn ett mer praktiskt perspektiv. De tvÄ kommunerna som ingÄr i detta arbete Àr Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg Àr en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby Àr för andra Äret i rad pÄ första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta Àr att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig pÄ tvÄ nivÄer i planeringsprocessen, Boverket pÄ den översiktliga och Humanas pÄ den detaljerade, och om de tvÄ kommunernas dokument visar sig stÀmma med denna indikation eller ej.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den första mÄnadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilka faktorer som skapade ett sÄ stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara pÄ detta stÀlls tre övergripande frÄgor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse fÄr huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av Äterkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram statistik pÄ hur mycket utrymme visa aspekter fÄr samt vilka benÀmningar som görs vid portrÀtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet bestÄr av artiklar frÄn tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvÀrde, medielogik och narrativ berÀttande.Resultatet visade att den frÀmsta faktorn till att fallet uppmÀrksammades Àr genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes förÀldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberÀttelse.

I denna studie har jag undersökt textillÀrarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte Àr att belysa lÀrarnas tankar kring innehÄll, syfte och hur de lÀgger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslÀrare som arbetar pÄ högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjÀlp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som gÄr att vÀva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushÄllning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utstrÀckning som det Àr möjligt och det leder till att elever kan gÄ miste om kunskaper som krÀvs för att de skall kunna uppnÄ kursplanens kunskapskrav.

BakgrundStudien behandlar Àmnet inskolning pÄ förskolan och anvÀndandet av traditionell inskolningsform respektive förÀldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus pÄ barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har Àven beskrivit barns trygghetsskapande utifrÄn Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi anvÀnt oss av Sterns utvecklingsteori dÀr han utgÄr frÄn barnets upplevelser av sig sjÀlv inom domÀnerna samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ vad inskolningen bidrar med. Syftet Àr Àven att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Vilken kunskap krÀvs för att en lÀrare skall kunna undervisa ett innehÄll pÄ ett sÀtt sÄ att eleverna bÄde inspireras och förstÄr? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lÀrares Àmnesdidaktiska kunskap. MÄnga forskare har försökt att besvara denna komplexa frÄga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK).

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min pÄbyggnadsutbildning har vÀldigt olika uppfattning om, och förutsÀttningar för, sin kommande yrkesroll och dÀrigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebÀr att jag gjort fyra djupgÄende intervjuer ur en begrÀnsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Denna studie syftar till att undersöka förskollÀrares syn pÄ matematik och hur de vÀljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet Àr Àven att undersöka ifall den nya lÀroplanen för förskolan har pÄverkat lÀrarnas arbete med matematik. Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lÀrarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att fÄ ta del av deras egna tankar och Äsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollÀrare. VÄr studie visar att förskollÀrarna anser att det finns oÀndliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som Äterkommer varje dag.

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som ligger bakom mÀns val att arbeta i hemtjÀnst genom att undersöka vilken betydelse mÀnnens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet har, samt vilken betydelse arbetsmarknadssituationen haft. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur de ser pÄ detta val. Med utgÄngspunkt i teorier om kön och arbetsmarknad beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden könssegregeras och hur yrken könsmÀrks. För att djupare förstÄ de faktorer som pÄverkar uppdelningen av kön pÄ arbetsmarknaden anvÀnds Àven maskulinitetsteorier. Sju mÀn som arbetar inom hemtjÀnst har intervjuats om sitt yrkesval och hur de ser pÄ detta.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pÄgick en diskussion betrÀffande att vi i Sverige, i likhet med andra lÀnder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet reviŽsio som betyder Äterseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision Àr, det vill sÀga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trÀdde i kraft Är 2010. Resultatet blev en kompromiss dÀr revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.