VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

E-papperet Àr ett medie som i framtiden kan komma att anvÀndas för att lÀsa dagstidningar. IstÀllet för att blÀck trycks pÄ papperet sÄ visar e-papperet informationen genom att smÄ partiklar pÄ papperets yta byter fÀrg vilket innebÀr att samma e- pappersark kan innehÄlla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sÀllan accepterade utan att det funnits lÀnkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie Àmnar kartlÀgga tidningslÀsarnas anvÀndningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och anvÀndningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal pÄ dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att frÀmja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgÄngspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material bestÄr av sju kvalitativa intervjuer med personal pÄ dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar pÄ fyra olika dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhÀllsintegrerade respektive traditionella dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras Àven pÄ en observation som utfördes pÄ en av de dagliga verksamheterna.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva budgetanvÀndningen hos företag och utifrÄn ett antal situationsfaktorer analysera denna anvÀndning med contingency theory som berör ekonomistyrning. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. Det kvantitativa Äterfinns i form av en surveyundersökning och det kvalitativa i form av fyra fallstudier. Uppsatsens angreppssÀtt Àr vidare abduktiv. Detta har sin grund i att uppsatsen undersöker en hÀndelse, budgetanvÀndningen hos företag, och analyserar denna mot befintlig teori, vilket för uppsatsen Àr contingency theory.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den hÀr uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mÀngd internationella och global strömningar. Inspiration tas frÄn Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehÄll tar sig i uttryck pÄ webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn pÄ utbildning.Studiens resultat och analys pekar pÄ att skolor med hög social rekrytering Àgnar ett större och bredare utrymme Ät det internationella i förhÄllande till skolor med lÄg social rekrytering.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

Syftet med min studie Àr att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande barn som far illa. Min studie Àr utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjÀnsten. Jag intervjuade en förskollÀrare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt tvÄ socialsekreterare pÄ barn - och familjeenheten pÄ socialtjÀnsten. Mina intervjufrÄgor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvÀgagÄngssÀtten frÄn att upptÀcka oro för ett barn till att det görs en anmÀlan.Resultatet visar pÄ att det hÄller pÄ att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bÀsta. Mitt resultat visar Àven pÄ att förskolepersonalen anser att det Àr en jobbig del av arbetet att göra en anmÀlan.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.