Med utgÄngspunkt frÄn byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmÄlare lyfter denna studie fram vilka förvÀntningar som finns mellan yrkeslÀrare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förvÀntade förkunskaper har de olika parterna pÄ eleverna samt vilken utvecklingsprogression förvÀntar parterna under APU-placeringen?Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har pÄ eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslÀrarna respektive företagarna Àr viktiga? Vilken kunskapsprogression förvÀntar de sig under APU-placeringen..

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar pÄ relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör Àven för förÀldrars möjlighet att pÄverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gÄ till utifrÄn tvÄ skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien Àr det sociokulturella perspektivet som fokuserar pÄ individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tÀnkande som begrÀnsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi fÄ inblick i förÀldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av en enkÀt.

Detta examensarbete har utförts Ät företaget MH Modules AB. Företaget arbetar med att utveckla, tillverka och sÀlja materialhanteringsmoduler till maskin- och systembyggare utan egen produktidentitet. En materialhanteringsmodul kan bestÄ av rullbanor, bandtransportörer, kedjetransportörer, hissar, vinkelvÀxlar och pallmagasin. Syftet med arbetet var att utveckla ett nytt pallmagasin dÀr pallar ska kunna lastas pÄ och av pÄ ett enkelt och driftsÀkert sÀtt med hjÀlp av en handtruck.MÄlsÀttningen var att konstruera en lyftanordning med styrenhet. Efter att lyftanordningen och styrenheten var klara gjordes det en lÀmplig ram som uppfyller sÀkerhetskraven.Arbetet inleddes med att se över konkurrenternas och MH Modules egna framtagna pallmagasinen.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de lÀroböcker inom religion som de tre lÀroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa Àr anpassade för hur den rÄdande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom omrÄdena LivsfrÄgor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nÄ ett resultat har jag anvÀnt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutÀndan se i vilken grad som lÀroböckerna uppfyller detta..

BAKGRUND: Förskolan har en lÄng historia bakÄt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen pÄ denna har Àndrats. I vÄr bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har pÄverkats och gör i viss mÄn Ànnu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesÀtt, dÀr liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild gÄr som en röd trÄd genom statliga texter inom förskolefÀltet Ànda fram till 1960-talet. Senare pÄverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsÀtt pÄ barnen och miljön, Àven lÀroplanen som tillkom pÄ 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftsprÄkliga kompetenser som framstÀlls som nödvÀndiga i ett nationellt utvÀrderingsinstrument för de inledande skolÄren. I det övergripande syftet ingÄr ocksÄ att undersöka vilken bild av eleven som framtrÀder i utvÀrderingen av elevers skriftsprÄkliga kompetenser. FöremÄl för analys Àr Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andrasprÄk, Nya sprÄket lyfter.Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn pÄ kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn pÄ lÀrande och bedömning eftersom dessa omrÄden blir viktiga för studiens genomförande.Den analytiska processen genomförs i tvÄ steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrÄn ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet Àr uppbyggt kring.

Arbetet beskriver hur tre lÀrare och en skolledare för ut och förankrar den vÀrdegrund som be-skrivs i nuvarande lÀroplan (Lpo 94). Metoden som anvÀnts Àr personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgÄng stöder de metoder och synsÀtt som lÀrarna framhÄller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhÄllningssÀtt till de vÀrden som lÀroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pÄgÄr mer eller mindre stÀndigt..