SAMMANDRAGUnder min pÄgÄende lÀrarutbildning i samhÀllskunskap har omrÄdet demokrati kommit att fÄnga mitt intresse och eftersom det Àr gymnasielÀrare jag skall bli sÄ intresserar jag mig sjÀlvklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta Àr vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar vÄra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det nÄgon skillnad mellan hur tjejer och killar ser pÄ demokrati?Robert Dahl lyfter fram nÄgra kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall rÄda men hur vÀl stÀmmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag anvÀnt för min undersökning Àr att jag delat ut en öppen frÄga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att fÄ vara med att pÄverka/bestÀmma och att fÄ vara med att rösta.

Första mötet med sjukvÄrden sker ofta pÄ en akutmottagning. Det Àr viktigt att patienten fÄr ett sÄ bra omhÀndertagande som möjligt för att patienten ska fÄ en positiv erfarenhet av vÄrden. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning. Studien baserades pÄ en litteraturstudie.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka vad svensklÀrare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lÀrare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att anvÀnda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa pÄ demokratiuppdragets komplexitet utifrÄn aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, vÀrdegrunden och spÀnningar kring vÀrden och ideal. Vi har Àven behandlat begrepp som jÀmstÀlldhet och mÄngfald, som kan ha olika betydelser för olika mÀnniskor.

Syftet med denna undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt lÀroböcker i samhÀllskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krÀvs av oss som lÀrare vid anvÀndandet av lÀroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning anvÀnds tre demokratiteorier vilka Àr val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund nÀr vi gjort en brukstextanalys av tre lÀroböcker i samhÀllskunskap. I vÄr undersökning inriktar vi oss pÄ lÀroböcker för grundskolans senare Är. Vi undersöker i vilken utstrÀckning lÀroböckerna tar upp olika aspekter frÄn de olika demokratiteorierna.

Första mötet med sjukvÄrden sker ofta pÄ en akutmottagning. Det Àr viktigt att patienten fÄr ett sÄ bra omhÀndertagande som möjligt för att patienten ska fÄ en positiv erfarenhet av vÄrden. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning. Studien baserades pÄ en litteraturstudie.

Bakgrund: Tre till fem procent av barnen i Sverige har fetma. Fetma pÄverkar hela barnets liv och hÀlsa pÄ ett negativt sÀtt samt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Sjuksköterskor ska arbeta förbyggande och bemötandet Àr en stor del av omvÄrdnaden. Det finns svÄrigheter med att bemöta barn med fetma och deras förÀldrar, dÄ fetma Àr ett kÀnsligt Àmne och en stigmatiserad sjukdom. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande av barn med fetma och deras förÀldrar.

Studien handlar om hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrÄn ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger pÄ olika orter i Sverige, dÀr informanterna redogör för sitt jÀmstÀlldhetsarbete samt vilka resultat de anser att jÀmstÀlldhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna anvÀnder olika arbetsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att befrÀmja jÀmstÀlldhet. Samtal Àr dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen vÀrlden omkring dem. VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur personalen pÄ förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö pÄ deras avdelning med fokus pÄ barns delaktighet, inflytande, samspel och samlÀrande. Vi valde utifrÄn vÄrt syfte att anvÀnda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa olika förskolors arbetssÀtt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssÀtt utifrÄn homogena och mÄngkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhÄllningssÀtt till böcker och lÀsning, pÄverkar hur lÀsmiljön pÄ förskolan Àr utformad. VÄr forskningsbakgrund och litteraturgenomgÄng Àr uppdelad i tre forskningsomrÄden. Det första omrÄdet Àr det som berör sprÄkutveckling och det andra omrÄdet Àr studier kring barnlitteratur och den sista Àr flersprÄkighet.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter dÀrmed anvÀndes ett kvalitativt nÀrmandesÀtt, med hermeneutisk utgÄngspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjÀlp av latent innehÄllsanalys analyserades materialet för bÀttre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar pÄ institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte kÀnner av personalens nÀrvaro, blir sedda samt hörda.