Denna rapport handlar om projektgruppens samlade erfarenheter om hur det Àr att arbetamed ett större mjukvaruprojekt. Fokus för detta ligger pÄ erfarenheter inom gruppdynamikoch kundinteraktion. Rapporten lyfter Àven fram hur anvÀndandet av Essence Kernel Alpha:spÄverkade gruppens arbete. Rapporten försöker ocksÄ undersöka och ge förslag pÄfinansieringsmodeller för projekt med öppen kÀllkod. Det som iakttogs var att planering ochöppen kommunikation i stor del pÄverkar ett projekts utveckling.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Rapporten beskriver en longitudinell studie av hur förÀldrar uttrycker sitt tÀnkande om lÀrande i vardagslivet och i skolan. Syfte Àr att beskriva och lyfta fram variationer av hur förÀldrar uttrycker sitt tÀnkande mot bakgrund av skolans styrdokument. I litteraturdelen beskrivs styrdokument i ett historiskt perspektiv, tidigare forskning, framtidsperspektiv samt en teoretisk utgÄngspunkt för studien. I den empiriska delen beskrivs den fenomenografiska ansatsen dÀr förÀldrar uttryckt sina tankar i djupintervjuer vid tvÄ olika tidsperioder. Resultatet har analyserats och dÀrefter kategoriserats och kategorierna presenteras dÀrefter i hierarkiska eller horisontella kategorier.

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken utstrÀckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. EnkÀterna delades ut till fyra kommunala förskolor dÀr all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkÀterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att fÄ barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

Sammanfattning Jönsson, Fredrik och Kostadinovski, Jovan. Det skÄnska kriget och försvenskningen i lÀroböckerna. (A textbook analysis ? when Scania became Swedish) Individ och samhÀlle, LÀrarutbildningen, 180 poÀng, Malmö högskola 2007. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det skÄnska kriget och försvenskningen behandlas i nÄgra av grundskolans vanligaste lÀroböcker. Vi ville Àven veta vilken betydelse lÀroboken har för genomförandet av undervisningen. Arbetet ger en sammanfattning av SkÄnes historia och en överblick av hur vi som lÀrare kan motivera studier om SkÄne utifrÄn vÄra nuvarande styrdokument. Uppsatsen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i historiedidaktiken och betydelsen av ett historiemedvetande.

Denna studie behandlar kÀrnÀmneslÀrares uppfattningar om vad som Àr framgÄngsrika anpassningar för elever i koncentrationssvÄrigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlÀgga framgÄngsfaktorer i kÀrnÀmneslÀrares arbete, dÀr elever i koncentrationssvÄrigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare Är. För att uppnÄ syftet sÄ har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgÄngsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer, dessa sammanstÀlldes i studiens utfallsrum.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.