BAKGRUND:Konflikter kan bÄde vara negativa och positiva, beroende pÄ hur man hanterar dem. Konflikter Àr en viktigt och naturligt del av livet. Det Àr betydelsefullt att hantera och lösa konflikter dÀr alla inblandade parterna kÀnner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krÀvs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgÀngliga som goda förebilder. Som pedagog Àr det viktigt att hjÀlpa och stödja barnen nÀr de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogens arbetssÀtt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med undersökningen Àr att analysera hur svensk dagspress framstÀller Fotografiska museets utstÀllning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framstÀller konsten och konstnÀren som person. Undersökningsmaterialet bestÄr av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nÀttidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utstÀllningen. Jag har genom att nÀrlÀsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utstÀllningen, konstnÀren och konsten.Konstkritikerna framstÀller utstÀllningen som vÀlgjord och ett unikt tillfÀlle att fÄ se en konstnÀrskarriÀr under ett och samma tak dÄ den innehÄller över 250 bilder frÄn 1980-talet fram till 2012. Det Àr den största utstÀllningen som Fotografiska museet visat och den största utstÀllningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbÄge som följer vÀggarna pÄ Fotografiska.

Dagens samhÀlle skapar tillfÀllen men samtidigt ocksÄ nya krav pÄ individen. Individen har idag möjligheten att sjÀlv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det Àr inte alltid sÄ att valen utgörs helt av oss sjÀlva. Den hÀr antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmÀrksammar hur deltagarna i studien ser pÄ olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ empiriskt datamaterial.

Syftet med denna studie var att skildra lÀrares uppfattningar av teknikÀmnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrÄn den definition av Àmnesdidaktiken som Àgnar sig Ät undervisningsinnehÄllets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frÄgor. LÀrare frÄn tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkÀter till lÀrare, anvÀnda en Àmnesdidaktisk ansats, för att nÄ fram till kunskap om hur lÀrare uppfattar undervisningen i teknikÀmnet. LÀrarnas uttalanden visar exempel pÄ hur tekniken gör nÄgot eller utför nÄgot (praktiskt) som förenklar vardagen.

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att öka vÄr medvetenhet om hur man som lÀrare arbetar med att vÀcka ett intresse hos eleven att vilja lÀra. Uppsatsen bygger pÄ observationer och intervjuer av tre lÀrare pÄ tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi lÀst litteratur som relaterar till Àmnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi hade möjlighet att ta del av lÀrarens egna kunskaper som bygger pÄ deras erfarenheter om inlÀrning. Intervjuerna utfördes med frÄgor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lÀrarna arbetade för att vÀcka ett intresse.Resultatet av vÄr uppsats visar att lÀrarna utgÄr frÄn att skapa en god lÀrandemiljö dÀr de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och pÄ sÄ vis vÀcka intresse att lÀra. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel pÄ hur man som lÀrare kan arbeta för att vÀcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar frÄn litteraturen och resultatet som vi anser Àr betydelsefulla och som man bör vara medveten om nÀr man arbetar med att vÀcka elevernas intresse till att lÀra i skolan..

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Sverige har under mĂ„nga Ă„r varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svĂ„righeter och problem under Ă„ren och Ă„r 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik sĂ„som att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsĂ€mnet anser att handlingsplanen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Den hÀr kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhÀllet och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter pÄ internet blottlÀgger jag samhÀllsideal om makt och politik och de normativa grÀnser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. PÄ sÄ vis lyfter jag upp vad det Àr som upprör mÀnniskor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhÀllsideal och normer i öppen dager. Studien syftar ocksÄ till att visa pÄ spÀnningar inom samhÀllsidealen och hur normer tolkas olika, men Àndock beskrivs pÄ samma sÀtt.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lÀrarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivÄgruppering stÀmmer överens med lÀroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen Àr en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den bestÄr av en diskursanalys av lÀrarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill sÀga lÀroplanen. Analyserna utarbetas med hjÀlp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jÀmföras och dÀrmed utröna om det finns nÄgon kamp mellan de tvÄ diskurserna. Detta tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgÄngspunkterna, vilka Àr tagna frÄn Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Den hÀr studien handlar om symmetriundervisning i grundskolan. Litteraturen lyfter fram olika arbetssÀtt inom symmetriundervisningen som att testa, konkret göra, beskriva samt diskutera för att eleven ska lÀra sig anvÀnda och skapa sig förstÄelse för begreppet symmetri. Syftet med denna undersökning var dels att faststÀlla vilka arbetssÀtt som lÀrare verksamma i Ärskurs 1-6 i LuleÄ kommun anvÀnder sig av samt att se om det skett nÄgon utveckling kring undervisningen av symmetri i och med att kursplanen 2011 (Lgr 11) har lagt till symmetri i det centrala innehÄllet för matematik. Symmetri stod inte med i föregÄende kursplan (1994).Undersökningen som utförts Àr en tvÀrsnittssurvey dÀr datainsamlingen har bestÄtt av en enkÀt som skickades ut via mail. EnkÀtsvaren visar att 90 % av de lÀrare som besvarade enkÀten anvÀnder sig utav nÄgot av de arbetssÀtt som litteraturen föresprÄkar.