Sök:

Sökresultat:

37429 Uppsatser om Bedömning inom yrkesutbildning - Sida 4 av 2496

Fastighetspaketering : ett etiskt försvarbart förfarande?

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Rekrytering av skogsmaskinförarelever

The purpose of this study is to give a picture of the current status for the recruitment to forest machine operator educations in Sweden, how many the educators are and the outcome of this activity. The three at present different types of education are upper secondary school, polytechnic school and vocational school. The method used for the survey is telephone interviews, pre-broadcast issues were discussed and the responses were recorded. The results are then compiled and presented in linear form. The conclusions one can draw is that education is desirable and important. To get young people interested in forest machine operator education it is very important that the forest industry continues to develop attractive employment..

P? tiden att bena ut om vegansk kosth?llning ?kar risken f?r frakturer bland vuxna - En systematisk ?versiktsartikel av kohortstudier

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Kalla det yrke!

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.

Den fenomenologiskt sv?rbed?mda patienten ? en studie om overklighetsk?nslor

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Perceptuell och akustisk bedo?mning av ro?stfunktion hos barn med tonsillhypertrofi : Effekter av kirurgi

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children?s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function.

Korrigering av hemodialyspatienters torrvikt med vÀgledning av bioimpedansspektroskopi

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Motivation hos yrkeselever

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig  med motivationen inom nÄgra Àmnen hos elever som gÄr pÄ elprogrammet pÄ en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras pÄ en enkÀtstudie av 67 elever i Ärskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjÀlp av InternetenkÀter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det Àr avgörande för motivationen att lÀrarna Àr duktiga och engagerade, samt att det Àr en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förvÀntningar frÄn förÀldrar, lÀrare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Leg SSk

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

LÀrande pÄ arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller?

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

FAKTORER SOM P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS BESLUTSFATTANDE I TRIAGE. En litteratur?versikt

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Miljöns förutsÀttningar för barns lÀrande

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsÀttningar för barns lÀrande. Vi sÄg ett intresse för att göra detta eftersom vi sÄg en stor brist pÄ forskning kring Àmnet. De fÄ böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jÀmförelse mellan de tvÄ. I denna undersökning har vi dÀrför med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer jÀmfört miljöerna hos tvÄ dagbarnvÄrdare och tvÄ förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

En studie kring hur dator/Internet anvÀnds som verktyg i gymnasieskolans yrkesutbildning

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lÀrare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gÀllande gymnasieskolans yrkesÀmnen.Tidigare forskning visar att datoranvÀndning fyller en viktig funktion i kunskap och lÀrande och att dator/Internet som verktyg i undervisning Àr ett sÀtt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersÀtter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. DÀremot kan dator/Internet vara nödvÀndigt i vissa moment i undervisning för att uppnÄ den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Grupprocesser - Hur lÀrare ser pÄ ett socialt fenomen

Syftet med undersökningen Àr att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lÀrares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara sÄ. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lÀrare har om Àmnet samt vad dessa har med sig frÄn sin yrkesutbildning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit enkÀter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som pÄverkar lÀrarnas syn pÄ grupprocesser. Det vi sett Àr att tvÄ kulturer pÄverkar lÀrarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att lÀraren i sin roll behöver kunskaper inom Àmnet, men att de fÄtt dessa utanför och före lÀrarutbildningen och inte genom den.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->