Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad oBearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och Bearbeta det inträffade.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att Bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete ute på olycksplatsen är många gånger en krävande, avancerad arbetsplats både fysiskt och emotionellt. Anestesisjuksköterskan arbetar väldigt ofta i komplicerade miljöer, med flera aktörer inblandade och mitt i den komplicerade miljön är patienten som är i behov utav anestesisjuksköterskans omvårdnad. Bemötandet ute på olycksplatsen är en viktig del i arbetet och för att kunna nå patienten krävs att aktivt söka kontakt med patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av omvårdnadsarbete på olycksplats. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem attuppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarigsjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram pådatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att Bearbeta artiklarna är induktivanalys.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen.

Utgångspunkten för denna studie har varit att skriva om lärstilar. Med lärstilar menas det sätt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in, Bearbeta och minnas det han eller hon lär sig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevers lärstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill även se om pedagogen till eleverna tillämpar lärstilar i undervisningen. Vi har fokuserat på perceptuella preferenser och miljö preferenser. Utgångsläget har varit en stilenkät om lärstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanställde vi kvantitativt. Vi har valt att använda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andrabli både hjälpsam och läkande.

Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen.

Barn som far illa är ett stort problem och polisen missar ofta att uppmärksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjälp för polisens arbete. Med hjälp av intervjuer från sakkunniga och en mängd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tänka på när det gäller att prata med ett barn. Vi har också sammanställt inre och yttre kännetecken för hur man kan se på ett barn att han/hon far illa. Barnet använder sig av olika försvarsreaktioner för att Bearbeta sina traumatiska upplevelser.