Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used?The study emanates from three questions:How can social intranets be used in business?How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet?What are the possible risks with the use of social intranets?In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities ? Securitas and Skåneme-jerier.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats är att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nätverksbaserade försvaret (NBF) och här beskrivs vad NBF egentligenkan innebära som metod för det flexibla insatsförsvaret. Därefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen då denmänskliga påverkan är en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat från FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar på att en gemensam teknisk arkitektur mycket väl kan underlätta och förbättraen chefs beslutsfattning.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Titel: Användare, användning och användbarhet ? en användarbaserad kvalitativ studie av Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplatsFörfattare: Elin Möller och Maria NehmeUppdragsgivare: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonAntal ord: 13 185Syfte: Vi vill undersöka målgruppen potentiella nya studenters uppfattningar och upplevelser av användbarheten på Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats, samt deras behov av information och kommunikation.Metod: Användarbaserad kvalitativ metod; samtalsintervjuer och användningstest.Material: Studien baseras på elva kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med ett användningstest med potentiella nya studenter i åldrarna 21-32 år.Huvudresultat: Studien har visat att potentiella nya studenters främsta motiv till att besöka Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats är att söka information om framtida studier. Deras uppfattningar av layouten och strukturen är att de främst ska samverka för att underlätta informationsinhämtningen, men att webbplatsen generellt kan bli mer välkomnande för blivande studenter. Vidare är deras behov av kommunikation främst att de vill få kontakt med nyckelpersoner vid fakulteten, personer som kan ge råd och svar på målgruppens studierelaterade funderingar..

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhälle och i våra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) på olika sätt och i olika svårighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt från brödrost till mer avancerade datasystem och tjänster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter i användandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svårigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsättning. Därför vill vi med den här studien beskriva relevans och svårigheter i användandet av VT hos yngre vuxna utan kända kognitiva funktionsnedsättningar.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas..

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.