Med anledning av att Sida, och sålunda Sverige, utformat en ny biståndsstrategi i Sri Lanka, vilken i många avseende strider mot dess föregångare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin präglas av en återgång till ett kapitalfundamentalistiskt synsätt där den ekonomiska sektorn sätts i fokus, vilket markant frånskiljer sig sin föregångare som snarare såg till utbildningsområdet och missgynnade grupper på landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrån ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. Därefter analyseras strategin med utgångspunkt i den svenska biståndspolitiken som genom biståndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och där svenskt bistånd idag agerar utifrån en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella biståndskontexten gentemot Sri Lanka, där en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora biståndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Staden Sulaymaniyah ligger i den kurdiska delen av Irak och har på senare år utvecklats då många valt att flytta från landsbygden till den centrala delen av staden. Nybyggandet sker under tidspress och långsiktigt hållbara lösningar prioriteras inte. Målet är att ta fram ett hus som är anpassat för majoriteten av befolkningen och samtidigt få ett bra och energieffektivt inomhusklimat. En faktainsamling genomfördes för att ge bakgrundsinformation till projektet. Vidare gjordes en planlösning till huset i AutoCAD vilken har använts som grund till utformningen av huset och smarta lösningar.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Staden Sulaymaniyah ligger i den kurdiska delen av Irak och har på senare år utvecklats då många valt att flytta från landsbygden till den centrala delen av staden. Nybyggandet sker under tidspress och långsiktigt hållbara lösningar prioriteras inte. Målet är att ta fram ett hus som är anpassat för majoriteten av befolkningen och samtidigt få ett bra och energieffektivt inomhusklimat. En faktainsamling genomfördes för att ge bakgrundsinformation till projektet. Vidare gjordes en planlösning till huset i AutoCAD vilken har använts som grund till utformningen av huset och smarta lösningar.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

Ökade miljökrav tillsammans med ett statligt stöd och en ökad miljömedvetenhet hos gemene man har medfört att intresset för förnybar elproduktion har vuxit. I takt med sjunkande priser på solceller tack vare ökad konkurrens samt massproduktion kan ett fortsatt ökat intresse förväntas. Syftet med studien är att undersöka hur spänningen i lokalnätets lågspänningssida i landsbygden påverkas av nätanslutna solcellssystem. Samt hur effektförlusterna påverkas. Frågeställningarna var, hur stor installerad effekt kan anslutas utan att acceptansgränsen överskrids eller transformatorer överbelastas, även spänningsvariationer och el kvalitéten utifrån dess regelverk togs hänsyn till samt hur företaget kan påverkas ekonomiskt.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa för de effekter som kan sespå odlingssystem samt livssituation hos småbrukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanläggning kallad "floating drum". Anläggningen genererar rötrester som används som gödslingsmedel i odlingssystem och biogas som bränsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras på uppgifter från litteratur, fältstudier och en enkätundersökning. Uppsatsen har sin utgångspunkt från en fältstudie hos en småbrukande familj på landsbygden. Studien genomfördes i ett område som heter Kadongo och ligger i nordvästra Kenya.

Det här är en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Staden Sulaymaniyah ligger i den kurdiska delen av Irak och har på senare år utvecklats då många valt att flytta från landsbygden till den centrala delen av staden. Nybyggandet sker under tidspress och långsiktigt hållbara lösningar prioriteras inte. Målet är att ta fram ett hus som är anpassat för majoriteten av befolkningen och samtidigt få ett bra och energieffektivt inomhusklimat. En faktainsamling genomfördes för att ge bakgrundsinformation till projektet. Vidare gjordes en planlösning till huset i AutoCAD vilken har använts som grund till utformningen av huset och smarta lösningar.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

För första gången i historien bor fler människor i städer än på landsbygden. Stadsborna utsätts för många stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress är idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en längre period utan att få utmattningssyndrom är det viktigt med återhämtning, vilket fås vid åsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar på många positiva effekter av natur, bland andra bättre humör, snabbare tillfrisknande, högre smärttröskel och ökad koncentrationsförmåga. Därför bör grönska och grönområden, speciellt i stora städer, prioriteras.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla. I beräkningarna tas inte heller de ökade samhällsekonomiska kostnaderna upp som uppstår då innerstadsnära bostads- och kontorsbyggen inte blir av.