Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla.

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. Städerna växer samtidigt som fler flyttar från än till glesbygderna. När distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, värdesättningar och användningsområden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av många inte längre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven på tillgänglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje år emot hundratusentals besökareoch turistindustrin är en växande global marknad.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ?kompakt utbredning? av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare.

Arbetet behandlar kyrkogårdens trädkrans utifrån förvaltningars arbete och erfarenheter med att förnya den. Trädkransarna anlades på kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och in på 1900-talets början då man tänkte sig att träd runt kyrkogården skulle hindra sjukdomar från att spridas. Samtidigt förespråkade dåtidens trädgårdsideal symmetriska trädrader med jämna avstånd mellan träden. Trädkransen återfinns både i staden och på landsbygden och ofta i anslutning till en kyrkogårdsmur. Många av dessa trädkransar saknar idag träd som utgått på grund av ålder, sjukdomar och felaktig skötsel.

Målet med uppsatsen har varit att undersöka hur det går att arbeta med rekreationsvärden i en vinstdrivande produktionsskog, från plantering till avverkning. Uppsatsen är uppbyggd utifrån tre frågeställningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvärden? Hur påverkar en sådan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur påverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjälp av frågeställningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar även till att förmedla en överblick för hur det är möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen är en litteraturstudie, här undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsområde. I litteraturstudien diskuteras även skötselmetoder, certifieringar och lagar.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat på vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens näringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt är viktiga för att företagen ska stå rustade inför hårdnande konkurrens och för att förbättra sina varor och tjänster. Därför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgångspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar på vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha träffat och intervjuat fem stycken deltagare från kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrån Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en åtskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivåer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till på individ- och verksamhetsnivå.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

Det här är en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Denna uppsats utgör ett försök att förstå de drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till stränder samt skydda djur- och växtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebär att det krävs dispens för att vidta särskilda åtgärder inom strandnära lägen. Skyddsområdet är i normalfallet 100 meter från strandlinje, men kan utökas till 300 meter av länsstyrelsen.  Bestämmelserna för strandskydd ändrades 2009. Härigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden.

Boverket har från och med januari 2010 skärpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhället, satt fokus på att bygga täta och välisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvärmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikällor användas, som solenergi och biobränslen. Syftet med rapporten är att analysera om solfångare i kombination med en pelletspanna eller -kamin är ett bra alternativ för uppvärmning av nybyggda villor från VärsåsVillan AB.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.