Vi har i detta examensarbete valt att lÀgga fokus pÄ utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande men vÀldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön pÄ ett liknande sÀtt som den miljö som finns inomhus pÄ förskolan. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns pÄ den förskola de arbetar pÄ och hur den anvÀnds. Vi diskuterar olika fenomen som pÄverkar barns utveckling och vi vill dÀrmed lyfta olika begrepp och som Àr relevanta i sammanhanget.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets pÄverkan pÄ barns lÀrande och utveckling. MÄnga forskare vilar sina studier pÄ Vygotskij och utgÄr frÄn hans teori om den nÀrmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bÀttre dÄ barn har en social kompetens och i den ingÄr konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frÄgestÀllningarundersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhÀlsan befaras att inom kort försÀmras avsevÀrt. Skolan Àr den plats dÀr vi nÄr samtliga barn och kan skapa förÀndring. Skolan mÄste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hÀlsosam livsstil. Motorisk trÀning har betydelse för hur rustade barnen Àr för det vardagliga livet samt har stor inverkan pÄ barnens inlÀrningsförmÄga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger Àgnar Ät grovmotorisk trÀning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad förskollÀrarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och fÄ en kunskap kring hur de ser pÄ sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken fÄr i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte med arbetet har vi anvÀnt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med Ätta förskollÀrare.Resultatet av vÄr undersökning visade att förskollÀrarna anser att den fria leken Àr oerhört viktig och de Àr vÀl medvetna om dess betydelse.

Syftet med detta examensarbete var att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring begreppet utvecklingssamtal med fokus pÄ barns inflytande. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra verksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor deltagit. HÀr beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollÀrarna hade varierande kunskaper inom omrÄdet och att ett medvetet förhÄllningssÀtt ökar barns möjlighet till inflytande..