Anknytningens betydelse för barns utveckling, hjÀrnans uppbyggnad,psykologisk funktion och kÀnslomÀssig stabilitet har bekrÀftats avneurobiologisk forskning. Behandlingsmetoden Theraplay stÀrkeranknytning och samspel mellan barn och förÀldrar. Inom ramen för enutvÀrderingsstudie av Theraplaybehandling ville denna delstudie beskrivapatientgruppen samt undersöka samband mellan förÀldrarnas mÄende ochbarnens funktionsnivÄ. Hypotesen var att förÀldrarnas psykiska mÄendehade samband med barnens funktionsnivÄ. Deltagare var 24 barn 2-9 Ärmed förÀldrar.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns nÄgra kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns lÀsvanor. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp barns utveckling 7-15 Är och barns lÀsvanor 10-12 Är. I min resultatdel presenterar jag vad jag fÄtt fram av min enkÀtundersökning som jag gjort i tre klasser i Är 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frÄgat eleverna angÄende deras fritidslÀsning. Vilken skönlitteratur lÀser eleverna? Hur ofta lÀser eleverna? Hur mycket lÀser elverna? NÀr lÀser eleverna? samt Varför lÀser eleverna? Jag kom bl.a.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger uppfattar och vÀrderar lekens betydelse för barns lÀrande samt hur de beskriver att de tillÀmpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att vi skulle kunna ta tillvara pÄ deras individuella Äsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och vÀrderar leken som ett verktyg dÄ barn tillÀgnar sig och befÀster kunskaper. De menar Àven att lek underlÀttar inlÀrningen sÄ att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vad mÄn de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar smÄ barns musikalitet. Med smÄ barn menas ett- och tvÄÄringar vilka inte Ànnu har ett verbalt utvecklat sprÄk vilket gör att kroppssprÄket blir en viktig del för att förstÄ smÄ barns vilja och behov. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnds i form av gruppintervjuer och observationer dÀr ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans Àn vad var och en skulle kunna bidra med. PÄ sÄ sÀtt kunde en djupare förstÄelse nÄs och observationerna bidrog Àven till denna djupa förstÄelse. Studien visar pÄ att det finns en förstÄelse för smÄ barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mÄn tillvaratas och utvecklas..

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

Denna litteraturstudie Àr skriven pÄ uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat vÄld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn Àr kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts pÄ ett korrekt sÀtt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivÄ. Vidare visade Àven studien att barns pÄverkan av suggestion Àr starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha pÄverkats av att bevittna vÄld men Àven under vilka förhÄllanden barnet förhörts..

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Syftet med denna kunskapsöversikt Àr att bidra till en ökad förstÄelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmÄga till inlÀrning:Vilken pÄverkan har kosten förbarns inlÀrning och kognitiva utveckling? Metoden Àr en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lÄng amningstid ger fÀrre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sÀmre minnesfunktion och inlÀrningsproblem. Att Àta hÀlsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hÀlsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bÀttre akademiska resultat..

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ smÄbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmÀrksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har tvÄ huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmÄga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger frÄn slumpmÀssigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar pÄ att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka att ta reda pÄ om motoriken har nÄgon avgörande betydelse för lÀrandet och utvecklingen av de estetiska sprÄken. Vi ville genom enkÀt och intervju fÄ tydliggjort förÀldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vÄr idé och vÄrt syfte vÀnde vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör Àmnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vÄr roll som pedagoger. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi intervjuer med tvÄ pedagoger.