Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptÀcka matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptÀckas i deras lek genom videoobservation. VÄr undersökningsgrupp har bestÄtt av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur man kan upptÀcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det Àr samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehÄllet i barns lek. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad Àr det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi anvÀnt oss av Àr videoobservation och kvalitativ intervju.

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av nÄgra barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgÄngspunkterna fokuserades pÄ barns genusskapande utifrÄn de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers pÄverkan pÄ barns genusskapande gavs ocksÄ. Forskningsmetoden som anvÀndes var kvalitativ, bl.a. beroende pÄ att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades Ätta barnböcker dÀr det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men ocksÄ att det förekom flera exempel dÄ könsstereotyperna bröts.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flersprÄkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie pÄ tvÄ olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansÄg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhÄllningssÀtt kunde frÀmja men ocksÄ hÀmma barns utveckling och lÀrande. Resultatet visade Àven att förskolans miljö och sÀttet pedagogerna organiserade verksamheten pÄ, kunde frÀmja ett interkulturellt lÀrande, i vilket barns kulturella bakgrund och sprÄk sÄgs som resurser och kunde tas till vara pÄ i lÀrandet.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

 VÄrt syfte Àr att beskriva pedagogens syn pÄ lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförande studie gentemot vÄr teoretiska ram dÀr fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades pÄ en intervjuguide och genomfördes under en period om tvÄ veckor. UtifrÄn intervjuerna sammanstÀllde och analyserade vi stoffet som framkom, och stÀllde mot vÄr teori för att kunna dra slutsatser och fÄ ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien sÄg sin roll som observatörer, vilket innebÀr att pedagogens roll blev avvaktande och passiv sÄ lÀnge leken pÄgick utan konflikter.Pedagogerna undervÀrderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.