I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men Àven vilka hinder och möjligheter de möter nÀr de leker fri lek pÄ förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara pÄ de frÄgestÀllningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att nÀr barn vÀljer att leka nÄgot i sin fria lek sÄ Àr det alltid nÄgot av vÀrde. Att genom fri lek lÀr de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var Àven att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansÄg barns lekar som nÄgot vettigt och meningsfullt.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jÀmfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hÀnvisar till vetenskapliga artiklar anvÀndes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jÀmförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har Àven de positiva effekterna tonats ned, sÄvÀl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

InlÀrning och utveckling kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. VÄr unika inlÀrningsstil handlar om det sÀtt mÀnniskan bÀst koncentrerar sig pÄ, tar till sig och bearbetar ny och svÄr information. LÀrandesituationen handlar om att ta vara pÄ barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lÀrare bör vi dÀrför vara uppmÀrksamma och flexibla för att skapa en bra lÀrandemiljö och ett bra lÀrandeklimat för alla barn. Syftet med vÄr studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för begreppet inlÀrningsstilar och undersöka hur förskolelÀrare uppfattar att de arbetar för att frÀmja individualiseringen i förskolan.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör Àven förstyrdokument och tidigare forskning. OmrÄden som tas upp i tidigare forskning Àr barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr undersökning Àr följande:? PÄ vilket sÀtt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? PÄ vilket sÀtt upplever pedagoger att de tar tillvara pÄ barns olikheter?MetodI undersökningen har vi anvÀnt oss av intervju som redskap.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade essÀn Àr att utforska vad min uppgift som förskolepedagogÀr i mötet med barn som har svÄrt att leka med andra. Vad innebÀr det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svÄrt att leka med bÄde vuxna och barn? FrÄgestÀllningenvÀcktes i mig dÄ jag pÄ min nya avdelning uppmÀrksammade tvÄ barn som hade den svÄrigheten.EssÀn börjar med mina samspelande observationer av barn som har svÄrt att leka medandra. DÀrifrÄn börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse frÄn tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgrÀnsöverskridande (Vygotskij).

Syftet med studien Àr att, genom de didaktiska frÄgorna vad? och varför?, studera synen pÄ begreppet sprÄk i lÀroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jÀmförelse av dessa tvÄ styrdokument, LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för smÄbarnsfostran (Stakes 2005), visar pÄ likheter och skillnader i idéer om sprÄk. Metoden för analysen Àr kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.