Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns lÀs- och skrivförmÄga försÀmrats alltmer de senaste Ären. För att förbÀttra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga Är, detta för att de grundlÀggande förmÄgorna att kunna avlÀsa och förstÄ en text utvecklas under dessa Är i ett barns liv, och det ingÄr Àven i en förskollÀrares uppdrag att frÀmja barns sprÄkutveckling och att lÀgga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete Àr att pÄ ett lustfyllt sÀtt frÀmja barnens progression mot en god sprÄkförstÄelse och sprÄkutveckling genom berÀttande och höglÀsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jÀmförande studie med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan nÄgon uttalad profil för att undersöka deras arbetssÀtt och se om och hur dessa skiljer sig Ät mellan förskolorna. Vi har anvÀnt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vÄr insamlade empiri. VÄrt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssÀtt emellan oavsett förskola..

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

Förekommer muntligt sagoberÀttande i förskolans verksamhet, detta var en frÄga vi reflekterade över innan vi pÄbörjade vÄr studie. Under vÄr förskollÀrarutbildning har vi reflekterat över att det inte Àr sÄ vanligt med muntligt sagoberÀttande utan att det mest förekommande Àr att för-skollÀraren lÀser ur en bok för barnen. Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma för-skollÀrare uttrycker att de anvÀnder muntligt sagoberÀttande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring Àmnet samt pÄ vilket sÀtt barn utvecklas nÀr muntligt sagoberÀttande tillÀmpas i förskolan. VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollÀrare som har varit aktiva inom yrket olika lÄng tid, eftersom vi efterstrÀvade ett mÄngsi-digt underlag till vÄr analys och diskussion.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom och hur detta samband pÄverkas av förÀldrakontroll och instrumentellt förÀldraskap. EnkÀter frÄn 315 familjer anvÀndes. En medieringsanalys gjordes som visade att förÀldrakontroll delvis medierar sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med förÀldra-barnrelationen samt förÀldrars psykiska ohÀlsa..

Förskolan Àr en naturlig plats för mÄnga barn att utveckla bÄde sitt sprÄk och sin identitet före skolstart. För att barn ska fÄ en sÄ bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som Àr medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flersprÄkighet i förskolan. För att arbeta medvetet Àr det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flersprÄkiga barn, för att illustrera hur arbetet med sprÄkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flersprÄkighet visar att utveckling av barnens alla sprÄk Àr av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra förskolepedagogers instÀllning till och anvÀndande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi anvÀnt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen bestÄr av 6 pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har nÄgon speciell inriktning. I vÄr undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat sÄ som att pedagoger har positiv instÀllning till musik och anvÀnder musik i sitt pedagogiska arbete bÄde som mÄl och pedagogiskt medel. I bÄda förskolorna anvÀnder pedagoger musik för att det gynnar barns sprÄkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

I denna studie har tvÄ förskollÀrares syn pÄ musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belÀgen i en annan förskola. IntervjufrÄgorna formulerades sÄ att förskollÀrarnas syn pÄ musikens roll och anvÀndningsomrÄden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat nÀr det kommer till hur förskollÀrarna uppfattar musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.