Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Bakgrund: Flera barn drabbas Ärligen av cancer. MÄnga gÄnger har dessa barn ett syskonsom ocksÄ kommer att pÄverkas av diagnosen. Cancer Àr en allvarlig sjukdom med ett lÄngtoch ofta plÄgsamt förlopp. Barns utveckling Àr komplex och beroende av trygghet ochuppmÀrksamhet. NÀr ett barns syskon fÄr cancer kan tryggheten rubbas och uppmÀrksamhetenförsvinna frÄn barnet.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse av hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och fÄ en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmÀrksammat ett samband mellan forskarnas sÀtt att beskriva utveckling av sjÀlvkÀnsla och det Àr att sjÀlvkÀnslan formas genom interaktion med andra mÀnniskor. Forskare och teoretiker jag anvÀnder mig av utgÄr utifrÄn det interaktionistiska synsÀttet Àr frÀmst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer pÄ olika sÀtt.

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Syftet med vÄr studie var att diskutera innebörder av de olika utgÄngspunkter som tidig lÀs- och skrivlÀrande ger för barnens fortsatta lÀs- och skrivutveckling. För att fÄ en förstÄelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollÀrare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus lÄg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Resultatet visade att de arbetade med sprÄkljudslekar, rim, ramsor och höglÀsning. Resultatet visade ocksÄ hur viktigt det vardagliga samtalet Àr för barnens tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Motivationen grundade sig pÄ den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförstÄelse och ett intresse för det skrivna sprÄket..

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns sprÄkutveckling, med fokus pÄ barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik dÀr barn fick höra pÄ en sÄng. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, dÀr kontrollgruppen fick höra sÄngen omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar nÀr en vuxen berÀttar en saga eller nÀr ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberÀttandet/sÄngen samt hur sagoberÀttande/sÄng kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mÀta barns ordförrÄd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Syftet med studien Àr att, genom de didaktiska frÄgorna vad? och varför?, studera synen pÄ begreppet sprÄk i lÀroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jÀmförelse av dessa tvÄ styrdokument, LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för smÄbarnsfostran (Stakes 2005), visar pÄ likheter och skillnader i idéer om sprÄk. Metoden för analysen Àr kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts dÀr resultat har visat att modersmÄlet har betydelse för barns sprÄkutveckling i andra sprÄket. Forskningsresultat har Àven visat att barn med ett rikt ordförrÄd i sitt modersmÄl vid skolstart, hade lÀttare för att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ sitt andra sprÄk Àn barn med ett svagt modersmÄl Genom att tvÄsprÄkiga barn fÄr anvÀnda sig av bÄda sina sprÄk, samt att förskolor vÀrdesÀtter barnens sprÄkutveckling kan de fÄ lÀttare att ta till sig det nya sprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka om modersmÄlet anvÀnds som ett kulturellt verktyg för att stimulera andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att lÀggas pÄ hur förskollÀrare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien kommer att utföras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Titel: ?Barns bÀsta vid vÄrdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar frÄn tingsrÀtten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka konstruktionen av barns bÀsta i tingsrÀttens domar gÀllande vÄrdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar Àven om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bÀsta i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.FrÄgestÀllningar: Hur konstrueras barns bÀsta i domarna? PÄ vilket sÀtt kan man utlÀsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och Äterföreningsprincipen?Teoretiskt synsÀtt: Studien grundar sig pÄ ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt som prÀglar hela studien och Àven Äterfinns i studiens syfte och frÄgestÀllningar.Metod: Studien Àr en kvalitativ kÀllanalys dÀr domar frÄn tingsrÀtten angÄende vÄrdnadsöverflyttningar Àr den gÀllande kÀllan. De inhÀmtade domarna analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring sin arbetsÀtt med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt metoder som har betydelse för barns sprÄkutveckling och lÀrande. Vi var ocksÄ intresserade av hur pedagoger ser pÄ miljön, modersmÄlet och lekens betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. För att fÄ en tydlig uppfattning av pedagogers tankegÄngar valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. TvÄ förskollÀrare intervjuades. LÀrarna finns pÄ samma förskola, men arbetar pÄ olika avdelningar, den ena med smÄbarn och den andra med större barn.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.