Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte Àr att studera pedagogers syn pÄ den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i utemiljön beroende pÄ om förskolan Àr belÀgen i stadsmiljö eller utanför tÀttbebyggt omrÄde. Ytterliggare ett syfte Àr att fÄ en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssÀtt Àr utifrÄn den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna Àr belÀgna i stadsmiljö och de andra tre Àr belÀgna utanför tÀttbebyggt omrÄde.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrÄn det matematiska lÀrandet. Vi vill Àven ta reda pÄ om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av sÀkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer pÄ fyra förskoleavdelningar, fördelat pÄ tvÄ smÄbarnsavdelningar, ett till tre Är och tvÄ Àldrebarnsavdelningar, tre till sex Är. Vi anvÀnde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrÄn ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det frÄn pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. DÀremot tar pedagogerna tillvara pÄ de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att trÀna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vÄr studie kan vi kÀnna att det behövs mycket mer kunskaper, bÄde teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute pÄ förskolorna, dÄ vi hade svÄrt att hitta nÄgot om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Att barns möjligheter till ett lÀrande Àr beroende av miljöns utformning Àr ett framtrÀdande resultat i studien och i förskollÀrarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lÀrande. Den belyser ocksÄ hur förskollÀrarna axlar det ansvar som det förstÀrkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebÀr, samt förskollÀrares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter dÄ de iordningsstÀller förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar pÄ frÄgestÀllningar nÄs med hjÀlp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin bestÄr av Ätta intervjuer med förskollÀrare frÄn en medelstor stad i sydvÀstra Sverige.

How are childrenŽs sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educatorsŽ experiences of and attitudes towards preschool childrenŽs sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrÄn förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. VÄr avsikt var ocksÄ att belysa vad det Àr som gör att det Àr sÄ svÄrt att prata om detta Àmne och hur det pÄverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i mÄnga fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och Àmnets kÀnsliga natur visade sig pÄverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Denna undersöknings syfte Àr att ta reda pÄ hur musik/rytmik anvÀnds i förskolan och hurpedagogernas förhÄllningssÀtt till musik prÀglar verksamheten. Jag vill Àven undersöka hur olikaarbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja barns sÄvÀl musikaliska som sprÄkliga utveckling utifrÄn enmusikpedagogiskt perspektiv. HÀr belyses sprÄkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundlÀggande betydelse förmÀnniskans utveckling och olika forskares syn pÄ musik och deras vÀrderingar utifrÄn deras skildametoder och synsÀtt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhÄllande till musik iförskolan med hÀnsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande. Ett sÀrskilt fokus var hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svÄrigheter de möter i den. Metoden som anvÀnds var kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. UtifrÄn en sammanstÀllning av intervjuerna gjordes jÀmförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning bÄde i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.