Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.

Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.

I förskolan möts ofta barn med sprÄkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med sprÄket för att motverka sprÄkstörning. Genom rÀtt stimulans kan barnets utveckling förbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka möjligheter och svÄrigheter det finns i arbetet med barn med sprÄkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avlÀsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om sprÄket och dess betydelse.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur leken kan anvÀndas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att fÄ fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med vÀrdefull information som visar pÄpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sÀtt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de stÀllde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar pÄ olika sÀtt att arbeta med leken, framgÄrpedagogernas positiva syn pÄ leken i olika utstrÀckning.

Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

VÄr intention med uppsatsen var att synliggöra förskollÀrares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begrÀnsar eller möjliggör barns utveckling och lÀrande. Vi ville bredda kunskapsfÀltet inom omrÄdet, bÄde för vÄr egen del men Àven för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt fÄr en förstÄelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor, anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens vÀrde inom anknytning Àr tvetydigt nÀr det kommer till förskollÀrares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vÀgs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket pÄverkar förskollÀrares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lÀrande pÄ förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har ocksÄ undersökts om och hur barns lÀrande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan tvÄ olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lÀrarna arbetar och erbjuder barnen att fÄ vara pÄ förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta lÀrare om deras arbetssÀtt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns bÄde skillnader och likheter mellan de tvÄ kommuner som ingÄr i undersökningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Syftet med vÄr studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik anvÀnds i nÄgra förskolor, samt vadförskollÀrarna anser om deras anvÀndning av dessa. FörskollÀrarna intervjuades medöppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald, men Àven för att ta del av deras mer personligaÄsikter och vÀrderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik anvÀnds iden vardagliga verksamheten. Det framkom Àven att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad sprÄkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien Àr att drama och dramapedagogik Àr ett braverktyg samt ett bra arbetssÀtt att tillÀmpa inom förskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.