Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Mitt syfte med min studie Àr att undersöka olika förskolors arbetssÀtt och syn pÄ vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill ocksÄ undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen dÄ barnen fÄr sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag anvÀnt enkÀter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkÀtundersökningen och sex pedagoger frÄn de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgÄr det att barnen pÄ de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Syftet med arbetet Àr dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjufrÄgor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen nÀr de genomförde tvÄ sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn anvÀnder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering nÀr de sorterar.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förÀldrar stimulerar sina barns lÀsutveckling. Jag intervjuade dÀrför tre förÀldrar till barn i 6 Ärs Äldern. Genom intervjumaterialet fann jag att förÀldrarna har olika tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera sina barns lÀsutveckling samt att de vÀrdesÀtter olika aspekter av höglÀsningens effekter. Samtliga förÀldrar lÀser högt för sina barn, de lÀser pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörÀldrarnas krav pÄ förskolan nÀr det gÀller deras barns lÀsutveckling varierar..

Att frÀmja barns utveckling, lek och lÀrande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer Àr ett av skolan och förskolans uppdrag. NÀr ordet miljö anvÀnds i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen Àr att vi vill försöka belysa barns perspektiv pÄ sin utemiljö. Det vill sÀga vad vill barn ha i sin utemiljö och fÄr de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lÀrare att barnen vill ha sin utemiljö? GÄr det att skapa en optimal utemiljö utifrÄn bÄde barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer med fem lÀrare och tretton barn pÄ en förskola samt pÄ en skola utanför Malmö.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

I denna studie har vi inriktat oss pÄ matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. Vi har delat upp studien i tvÄ delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hÀnde under matsituationen med avseende pÄ barns sprÄkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förstÄelse för matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. För att uppnÄ syftet med huvudstudien har vi fokuserat pÄ tre frÄgesÀllningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera sprÄkutvecklingen.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..

Vi har utfört en studie som bygger pÄ aktionsforskning. Syftet och mÄlet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lÀrande. Aktionsforskningen Àr byggd pÄ en kvalitativ forskningsstrategi och har pÄgÄtt under fyra veckor i en förskola samt i en Ärskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartlÀggning av nulÀget för att dÀrefter pÄbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen frÄn planering till genomförande samt utvÀrdering.

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.