SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Syfte med detta examensarbete Àr att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollÀrare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlÀrningsförmÄga. Vi har Àven valt att undersöka hur barn lÀr sig. Detta för att vi ska fÄ en tydlighet gentemot hur barns inlÀrning pÄverkas av utomhusvistelse.Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr, baserad pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det Àr viktigt att barn fÄr vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta pÄ grund av att utemiljön erbjuder sÄ mycket som man kan anvÀnda sig av i inlÀrningen..

Sammanfattning - AbstractVÄrt arbete baseras pÄ en enkÀtundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och vÀrderingar kring vatten och vattenanvÀndning. Vi undersökte om det gick att se en genusmÀssig skillnad dÄ det under vÄr utbildning ofta lyfts fram att undervisningen ÄsidosÀtter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta sÄg vi som motsÀgelsefullt dÄ bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bÀttre i skolan Àn vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes Àven pÄ grund av att vi ser hÄllbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten Àr en viktig del inom hÄllbar utveckling och dÀrför valde vi att undersöka hur elever förhÄller sig till detta.

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. VÄrt syfte Àr att belysa hur barn ser pÄ pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se vÀrlden genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i Äk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lÀrande. Tidigare forskning visar att leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnÄendemÄl. Studien baseras pÄ en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig pÄ undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse Àr viktigt och i observationerna har den Àven visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehÄlla koncentrationen under lektionstid.

VÄr studie gÄr ut pÄ att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att frÀmja barns utveckling. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhÄller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgÄngspunkter som legat till grund för vÄr studie Àr socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien pÄ Àr intervjuer och observationer.

BakgrundUtifrÄn den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar ocksÄ att rolleken ger barnen möjlighet att testa pÄ olika roller och detta frÀmjar barnens identitetsutveckling dÄ de sÄ smÄningom hittar sig sjÀlva med hjÀlp av den hÀr leken.SyfteSyftet Àr att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, dÀr nio intervjuer genomfördes med respondenter pÄ tvÄ förskolor i Halland och tvÄ förskolor i SmÄland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 Är och 30 Är.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en pÄverkan pÄ deras liv. Det pÄverkar hur de blir som medmÀnniskor, det hjÀlper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och dÀrigenom hittar barnen sig sjÀlva. Det framkom ocksÄ att pedagogerna anser att genom att testa olika roller fÄr barnen möjligheten att hitta sig sjÀlva och bli medvetna om vem dem Àr.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka verksamma förskollÀrares tankar kring barns sjÀlvkÀnsla i förskoleklass. Det vi lÀgger fokus vid Àr vad förskollÀrarna anser kÀnneteckna lÄg respektive god sjÀlvkÀnsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsansats, vilket innebÀr att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kÀnnetecken pÄ barns lÄga respektive goda sjÀlvkÀnsla. Det redogörs Àven hur lÀrarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollÀrare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begrÀnsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollÀrare om hur de arbetar och vilka metoder som anvÀnds för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begrÀnsar barns inflytande anvÀnds observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollÀrarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskollÀraren anvÀnder sig av för att fÄ in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare fÄr barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar Àven att förskollÀraren har en ambition att frÀmja barns inflytande men det finns olika faktorer som begrÀnsar förskollÀrarens ambition.