PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelÀrare har för uppfattning om barns lÀrande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön pÄverkar barns lÀrande. Jag ville Àven studera hur förskolebarn och förskolelÀrare anvÀnder sig av förskolegÄrden ur ett lÀrandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelÀrare och att observera förskolelÀrare och förskolebarn pÄ deras förskolegÄrd vid tre olika tillfÀllen. I genomförandet av arbetet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelÀrare anser att utemiljön Àr mycket viktig för barns lÀrande dÄ utomhusmiljön erbjuder mÄnga utmaningar dÀr barnets behov av rörelse, lek och lÀrande tillfredstÀlls.

Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lÀrande. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Vi har genom vÄr utbildning fÄtt lÀra oss vad som förvÀntas av oss nÀr vi kommer ut i arbetslivet som blivande lÀrare. Vi har utgÄtt frÄn ett genus/klass/etnicitetsperspektiv nÀr det gÀller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lÀrande och utveckling har spelat en central roll.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lÀrande och miljö.VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka vad förskolepersonalen pÄ tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning nÀr det gÀller lekens betydelse. UtifrÄn vÄr fallstudie dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare har vi fÄtt deras tolkningar och syn pÄ leken, lÀrandet och miljöns betydelse för barns utveckling.I undersökningen har vi arbetat utifrÄn kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer pÄ tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollÀrare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet frÄn de sex intervjuerna av förskollÀrarna visar att det finns mÄnga likheter i deras tolkningar av lekens betydelse.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur verksamma förskollÀrare ser pÄ relationen mellan lek och lÀrande samt hur förskollÀrare anser att innemiljön pÄverkar barns utveckling. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur uppfattar förskollÀrare relationen mellan lek och lÀrande? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollÀrare pÄ sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollÀrarna har vi fÄtt en generell uppfattning av deras svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att förskollÀrarnas resultat Àr en tolkningsfrÄga.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsÀttningar för barns utveckling och lÀrande. En central del i studien Àr hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till musik pÄverkar deras arbetssÀtt. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund Àr semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollÀrare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollÀrare anvÀnder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som pÄverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lÀrandepÄ flera plan.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.