Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom Piagets och Sterns teorier undersöka hur förskollÀrare upplever barns i Äldern 0-5 Ärs, förmÄga till medkÀnsla, samt hur förskollÀrare arbetar för att utveckla denna förmÄga hos barnen. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning, Sterns och Piagets teorier kring barns medkÀnnande förmÄga samt LÀroplanen för förskolan i vÄr undersökning. I vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare i en kommun i Norrbotten. Anledningen till valet av studie Àr att vi tror att en medkÀnnande förmÄga Àr nödvÀndig att inneha som medborgare i ett samhÀlle. Resultatet av vÄr undersökning har visat att förskollÀrarna i intervjuerna anser att arbetet med medkÀnsla i förskolan Àr viktig och att de arbetar för att stÀrka denna förmÄga hos barnen.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lÀrande. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne med tvÄ intervjuade pedagoger frÄn varje förskola. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt fÀltanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den förÀnderliga miljön, materialets tillgÀnglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön Àr betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lÀrande.

Detta arbete har vi gjort för att fÄ reda pÄ hur man kan utveckla barns empati genom att anvÀnda sig av forumspel. MÄlgruppen för vÄrt arbete Àr frÀmst andra pedagoger. För att fÄ svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lÀrare. Forumspel har visat sig vara utmÀrkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Studien Àmnar undersöka den ideologiska grunden för tvÄ organisationers arbete mot barnvÄld och frÀmjande för barns rÀttigheter i Guatemala. Organisationerna Àr IM, Individuell mÀnniskohjÀlp och Unicef Sverige. Studiens frÄgestÀllning Àr Àven huruvida dessa idéer gÄr att relatera till ett rÀttighetsperspektiv inom utveckling. Den tvÄdelade frÄgestÀllningen syftar till att se undersöka hur synen pÄ rÀttigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och dÀrmed Àven pÄverkar synen pÄ organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks Àven pÄ vilket sÀtt rÀttighetsperspektivet ser frÀmjandet av barns mÀnskliga rÀttigheter inverkar pÄ utveckling som helhet.

Uppsatsen handlar om hur förskollÀrare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lÀrande i förskollan. Fem förskollÀrare blev intervjuade till studien. Denna studie Àr genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det Àr viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

Under vÄr förskollÀrarutbildning pÄ Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det Àr som pedagog att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt. Som vuxna Àr vi förebilder för barn, vilket innebÀr att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, dÀrför Àr barns olikheter i allmÀnhet av intresse att uppmÀrksamma och dÀrför kÀnns angelÀget att skriva om.Vi vill tacka vÄra fyra pilotpersoner, samt vÄra Ätta intervjupersoner som var villiga att stÀlla upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vÄr fantastiska handledare Lena Jensen som trodde pÄ oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi Àven tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss Àr att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers lek- och beteendemönster Àndras utifrÄn lekplats och miljö. FrÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: Hur pÄverkas leken av lekplatsen, har utformningen nÄgon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid Àndrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gÄ igenom teoretiskt material som var relevant för vÄra problemstÀllningar. För att ta reda pÄ hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 Ärs Älder pÄ tvÄ lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en nÀrliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.