Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Människor ger mening åt sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhälle har vuxit fram på grund av människans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihållande effekt än bara en upplevelse som sådan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, växer fram där företag kan iscensätta minnesvärda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. Människor vill ha meningsfulla upplevelser både på fritiden och på jobbet, det ställer krav på att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hänga med i utvecklingen då shopping är en populär fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie vid Luleås centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och åsikter om deras gallerior, och utifrån det dra slutsatser om centrumgalleriorna är anpassade efter upplevelsesamhällets krav på meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Det blir allt vanligare inom dagens intensivvård att personer vårdas med mindre sederande läkemedel eller är vakna under delar av respiratorbehandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att vårdas i respirator på intensivvårdsavdelning. Studien baserades på tolv vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att uppleva andnöd; att inte göra sig förstådd; att inte veta vad som är verkligt; att inte kunna sova; att känna sig rädd och utelämnad; att känna trygghet. Resultatet visar på många obehagliga upplevelser hos personer som respiratorbehandlats på intensivvårdsavdelning.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett samhällsproblem som ökar. Personer med självskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts på ett bra sätt av vårdpersonal. Beteendet kan vara svårt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig själv gör det i syfte att lindra ångest och smärta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med självskadebeteende.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Vänskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, är en viktig del av våra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. Därför är vi övertygade om att vänskapens betydelse har en stor inverkan för alla människor. Syftet med vår studie är att bilda oss en större uppfattning och förståelse om mångfalden i barns vänskapsrelationer. Vårt mål är att förbättra vår pedagogiska syn och få en fördjupad kunskap om vårt forskningsområde som handlar om Barns vänskap. Vi vill ta reda på hur elever uppfattar vänner och vänskap och hur vänskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar.