Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Barns sprÄkutveckling Àr central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning pÄ verksamheten.De förskolor som betonar sprÄket som sin profil i verksamheten och de s.k. sprÄkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med sprÄksvÄrigheter specialiserar sig dock ytterligare pÄ sprÄket i sin verksamhet.Syftet har varit att söka reda pÄ huruvida sprÄkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig Ät i arbetet för barns sprÄkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och sprÄkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med sprÄket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som Àr viktigt i arbetet för en positiv sprÄkutveckling. Detta har sedan stÀllts i relation till lÀroplanen samt den forskning som finns kring barns sprÄkutveckling och sprÄkstimulering i förskolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur sÄngelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd Àr nödvÀndigt för att sjunga hÀlsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av vÄra informanter hade svÄrt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvÀndning, trots att flera uppgav att de har lÀtt för att anvÀnda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar frÀmst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvĂ„g? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie RĂ„stam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde Ă€mnesomrĂ„det för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vĂ„r utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna pÄ Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn pÄ döden förÀndrats genom yrkesgÄngen. Undersökningen Àr en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som dÀrefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde Ätta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lÀrt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med nÄgot sÄ Ängestladdat som döden..

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de anvÀnder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrÄn ett barnperspektiv, och hur anvÀnder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? PÄverkar barnets Älder hur socialarbetarna förhÄller sig till barnperspektivet? UtgÄr socialarbetarna frÄn teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn pÄ barnperspektiv handlar till stor del om att det Àr viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgÄr frÄn ett barnperspektiv som Àr den vuxens syn pÄ barnet och dess bÀsta. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte nÄgon större möjlighet att pÄverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie och efterstrÀvar en fördjupad förstÄelse kring begreppet genus som har en stor betydelse för jÀmstÀlldhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet Àr att belysa hur genustÀnkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet pÄ förskolan samt vilket utrymme det fÄr inom olika etniska grupper. Med utgÄngspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda pÄ tvÄ förskolor som ligger i omrÄden med olika etniska sammansÀttningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och anvÀnder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet Àr att skapa en förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ det sociala mötets förutsÀttningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldern 1-6 Är. Resultatet i  studie  visar  pÄ  förskollÀrares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den pÄverkan barngruppens storlek har pÄ detta möte. Enligt förskollÀrarna pÄverkas mötet av antalet barn inskrivna pÄ förskolan men det Àr ÀndÄ förskollÀrarnas förhÄllningssÀtts som Àr viktigast. De diskuterar samhÀllets  ingÄng i en multimodal era och att resultatet av detta visar pÄ betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse som kan erfaras pÄ olika sÀtt. Barns smÀrta skiljer sig frÄn vuxnas och hanteras dÀrför pÄ olika sÀtt. NÀr barn kommer i kontakt med vÄrd Àr nÄlrelaterade procedurer nÄgot som kan framkalla mycket smÀrta och Ängest hos barn. Det kan utgöra ett vÄrdlidande och ge problem i framtida vÄrd.  Sjuksköterskan behöver ta hÀnsyn till barns Älder och erfarenhet och tillÀmpa individanpassad vÄrd. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillrÀckligt med kunskap kring barns smÀrtupplevelser.