Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

Arbetets syfte Àr att fÄ kunskap om barns reception av bilderböcker i Är 1 för att som lÀrare kunna göra bÀttre litteraturval för undervisning av elever i Är 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar kÀnslor och berör kan elever hjÀlpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras lÀs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjÀlp av boksamtal som frÀmsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i Ärskurs ett har fÄtt ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som gÄr ut pÄ att en samtalsledare stÀller frÄgor utifrÄn boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats Àr en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av mÀnniskors lika vÀrde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, Àr gjord pÄ en grupp gymnasieelever frÄn ett yrkesförberedande program. Syftet Àr att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sÀtt att erfara mÀnniskors lika vÀrde. I förlÀngningen Àr tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lÀrare att förstÄ elevers perspektiv inom omrÄdet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: PÄ vilka kvalitativt skilda sÀtt beskriver gymnasieelever att de uppfattar mÀnniskors lika vÀrde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide med frÄgor pÄ sÄvÀl generell nivÄ som avseende specifika frÄgestÀllningar.I en teoretisk del ges en översikt över vÀrdegrunden i den svenska skolan, dÀr olika perspektiv pÄ och tolkningar av vÀrdegrunden redovisas och diskuteras.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det Àr möjligt för undersökningens informanter att avgöra textförfattares kön baserat pÄ anonyma skönlitterÀra textutdrag samt att ta reda pÄ hur informanterna avgör detta. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. Den kvantitativa delen av undersökningens metod, del 1, bestÄr av en enkÀt som 20 informanter svarat pÄ. Undersökningens kvalitativa metod, del 2, bestÄr av semistrukturerade personliga intervjuer baserade pÄ fyra informanters enkÀtsvar. Resultaten visar att 38 % av informanterna i del 1 samt 42 % av informanterna i del 2 angav korrekt kön pÄ textförfattarna.

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lÀrande genom lek i utemiljö. ForskningsfrÄgorna som legat till grund för studien lyder: Hur lÀr sig barn nÀr de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tÀnker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lÀrande i utemiljö? Studien grundar sig pÄ deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse pÄ en förskolas utegÄrd, samt pÄ intervjuer med förskolelÀrare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berÀttande form dÀr barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berÀttelser beskrivs pÄ ett tematiskt sÀtt barnens lÀrande i utemiljön.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.