AbstractTitel: NÀr rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och GÀvles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nÀra de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sÀtter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mÄn Àven ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i sÄ fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har anvÀnt oss av för att nÄ vÄr slutats Àr komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur mÄnga fall lokalpressen anvÀnder sig av Flashback och hur vÄra informanter i intervjuer sÀger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer frÄn intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nÀtupplagor samt trÄden pÄ Flashback Forum Mord pÄ kvinna, GÀvle 20/9-14 som handlar om mordet pÄ Stora Esplanadgatan.

Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Det kommer ungefÀr 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per Är. MÄnga kommer frÄn Afghanistan och Somalia. De hÀr barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, sprÄk och levnadssÀtt Àr en utmaning och blir för mÄnga en fysisk och psykisk pÄfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhÀllet och dÀrför Àr trygghet viktigt för dessa barn.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet Àr ocksÄ att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrÄn sina förutsÀttningar och i synnerhet de barn som uppvisar svÄrigheter. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur ser pedagogerna pÄ möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svÄrigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förvÀntningar och önskemÄl har pedagogerna pÄ specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen har anvÀnts för att fÄnga pedagogernas livsvÀrldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvÀrld utgör. I livsvÀrldsansatsen gÀller att med en öppenhet studera fenomen.

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom Ärens gÄng haft olika syften och utföranden. I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ hur lÄg- och mellanstadielÀrare hanterar frÄgor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv dÀr lÀrares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras pÄ intervjuer med just lÄg- och mellanstadielÀrare dÀr jag i analysen har sökt efter Äterkommande mönster i svaren.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring lekens betydelse och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lÀrande och utveckling samt hur pedagogerna hjÀlper barn som har svÄrigheter i leken. Vi anvÀnde kvalitativ metod för att fÄ fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en frÄn tvÄ utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna fÄ fram resultat. Resultat visar att lek och lÀrande hÀnger ihop samt att lek Àr betydelsefullt för barns livslÄnga lÀrande och utveckling. UtifrÄn intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling dÀr barn kan kÀnna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.