Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet anvÀndes tre frÄgestÀllningar: Vad menar pedagoger kÀnnetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn pÄverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsÀttningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju anvÀndes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsÀttningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsÀtt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgÀnglighet i alla situationer och att stÀndigt utgÄ frÄn barnets behov för att frÀmja barnets kÀnsla av trygghet.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Tiljander Caroline (2013). NÄgra pedagogers tal om och försök att frÀmja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Under de senaste Ären har begreppet inflytande fÄtt en mer framtrÀdande plats i förskolans lÀroplan (Skolverket 1998). NÀr den reviderade lÀroplanen kom 2010 hade begreppet fÄtt ett eget avsnitt.

Barnens rÀtt till det offentliga rummet i stÀderna Àr idag högst begrÀnsad. Förutom förskolegÄrdar och skolgÄrdar Àr barn i stÀderna hÀnvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer dÀr barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde. Bland annat har jÀmförelser gjorts mellan olika förskolegÄrdar för att ta reda pÄ vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. DÄ det gÀller barns lek i det offentliga rummet Àr forskningen idag högst begrÀnsad.

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smÀrtminne och copingstrategier vid smÀrta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingÄ i vÄr litteraturstudie. Dessutom ingÄr övrig facklitteratur som handlar om barns smÀrta. Studierna visade att barn har ett vÀl utvecklat smÀrtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvÄrden.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.