Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad barns inflytande kan innebÀra. I LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 stÄr det att barn ska ha rÀtt till medbestÀmmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas Àven att det Àr barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom omrÄdet och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs nÀr barn fÄr vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan pÄverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utstrÀckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen Àr en observationsstudie dÀr videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts som metod.

Mitt huvudsakliga syfte Àr att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare pÄ temalekplatsen Spiralen och Àven tjÀnstemÀn vid Malmö stad, som Àr ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid anvÀnder och uppfattar lekplatsen pÄ det vis som platsen Àr planerad. Ett samarbete mellan mÀnniskor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbÀttrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, sÀkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..

How are childrenŽs sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educatorsŽ experiences of and attitudes towards preschool childrenŽs sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrÄn förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. VÄr avsikt var ocksÄ att belysa vad det Àr som gör att det Àr sÄ svÄrt att prata om detta Àmne och hur det pÄverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i mÄnga fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och Àmnets kÀnsliga natur visade sig pÄverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, dÀr jag lyssnade pÄ barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat sprÄk. DÀr vÀcktes frÄgan om man med hjÀlp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns sprÄk. Tidigare forskning pÄvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns sprÄkutveckling ska kunna ske. Det visar Àven att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt sprÄk genom att samtala om bilder.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka förskollÀrares kunskap, synsÀtt, erfarenhet och vilket arbetssÀtt det genererar i arbetet med alla barns sprÄkutveckling efter förskolans reviderade lÀroplans införande (1998; 2010) gÀllande det förtydligade mÄlet sprÄk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att fÄ en förstÄelse för förskolan och det förÀndrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring pÄ vilket sÀtt det görs och om det förÀndrats gÀllande alla barns sprÄkutveckling och vissa barns sprÄksvÄrigheter i och med att förskolan fÄtt förtydligade mÄl, dÀr ett av mÄlen gÀller sprÄk och kommunikation.           Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av Ätta yrkesverksamma förskollÀrare i en kommun. Följande frÄgestÀllningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av i förskolan för att möta alla barns sprÄkutveckling? Vilken kunskap har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollÀrare om vilka faktorer som kan pÄverka att ett barn kan fÄ sprÄksvÄrigheter? Vilket synsÀtt har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Hur tolkar förskollÀrare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste sprÄkutvecklande faktorn i den hÀr studien Àr vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benÀmna, uppmuntra förtydliga och bekrÀfta. .

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Alla barn har i förskolan rÀtt att utveckla sitt modersmÄl. I denna studie utgör fenomenet modersmÄlsstöd fallet, vilket undersökts utifrÄn: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer uppfattar modersmÄlsstöd. Vilket görs utifrÄn följande frÄgor:Vilken betydelse ges modersmÄlstöd för flersprÄkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmÄlsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien Àr av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod Àr intervjuer, som genomfördes med tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.