Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av Àldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets lÀroplan. Syftet var att undersöka elever pÄ vÄrd- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom Àldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp dÀr fyra elever frÄn vÄrd- och omsorgsprogrammets sista lÀsÄr utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, sÄ som syfte, frÄgestÀllning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under tvÄ timmar dÀr tvÄ fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera vilka fÀrdigheter och förmÄgor barn fÄr möjlighet att utveckla vid av- och pÄklÀdning i förskolans hall samt att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring lÀrande i hallen. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i Àmnet och titta nÀrmare pÄ hur hallen anvÀnds som ett pedagogiskt utrymme. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen fÄr möjlighet att utveckla en rad olika fÀrdigheter vid av- och pÄklÀdning, med hjÀlp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhÄllningssÀtt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Sammanfattning: Introduktion: Att arbeta med barn pÄ barnröntgenavdelning innebÀr ett annat bemötande jÀmfört med vuxna patienter. Datortomografi Àr en undersökning som krÀver samspel mellan barn och röntgenpersonalen för att nÄ ett förvÀntat resultat. Eftersom undersökningen krÀver mycket kan barns upplevelser variera. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa barns upplevelser i samband med Datortomografiundersökningar. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att fÄ nÀrmare överblick pÄ forskningsomrÄdet.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tÀnker kring Äldersblandade barngrupper samt hur deras agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Mina huvudfrÄgestÀllningar behandlar hur pedagoger arbetar med Äldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar, hur de upplever arbetet med Äldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers instÀllning och agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Jag har genomfört min undersökning pÄ en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem Är. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, frÀmst med filmkamera, men Àven med löpande protokoll. Jag har Àven intervjuat de tre pedagoger som arbetar pÄ avdelningen, tvÄ förskollÀrare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar och att man inte har nÄgon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med Äldersblandade barngrupper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med etnografisk ansats dÀr syftet har varit att studera hurpedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar barns aktiva försök till samtalande vid lÀsning samt utifrÄnett sprÄkutvecklande perspektiv. Vi har utfört studien pÄ en förskola i Norrland dÀr vi observeratfyra pedagoger i den verksamma personalgruppen. DÀrefter har intervjuer skett dÀr det inspeladematerialet har synats tillsammans med oss författare i syftet att pedagogen getts möjlighet till attkommentera det egna agerandet. IntervjufrÄgorna har baserats pÄ pedagogens förhÄllningssÀttoch dess uppfattningar om samtalande som sprÄkutvecklande. Slutna frÄgor stÀllda avpedagogerna förekom i högre utstrÀckning Àn öppna frÄgor.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan pÄ för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av under studiens gÄng har varit följande: kan och i sÄdana fall hur, lek kan inverka pÄ barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer dÀr jag med hjÀlp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjÀlp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehÄller ett mÄngfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum dÀr detta kan utvecklas.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att synliggöra barns uppfostran pÄ ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen Àr en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmÀrksammas de motsÀttningar som kan uppkomma nÀr Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rÀttigheter. Genom kvalitativ forskning fÄr ni ta del av en volontÀrs och det inhemska folkets perspektiv pÄ barnuppfostran pÄ ett barnhem i Ghana..