BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

Syfte:Syftet Àr att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstÄs.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet frÄn upplysningstiden dÀr vÀrlden delas upp i dikotomier, det vill sÀga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma förestÀllning av vÀrlden Äterspeglas Àven inom populÀrkulturen och barnkulturen dÀr ondska och godhet Àr en stÀndigt Äterkommande tematik. Undersökningen bygger Àven pÄ smÄ barns förmÄga att tÀnka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om vÀrlden genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket anvÀnds som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fÀlt samt hur habitus prÀglar barnens sÀtt att förhÄlla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen Àr kvalitativ, hermeneutisk och jag har anvÀnt mig av intervju som metod dÀr en illustrationsdel ingÄr. Totalt intervjuas sex barn i Äldrarna 4,2 till 6,2 Är.

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

Naturen Àr viktig för mÀnniskors hÀlsa. BÄde barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som sÀrskilt viktiga att ta hÀnsyn till nÀr stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig frÄn vuxnas och förbises ofta nÀr stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll nÀr det gÀller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invÄnare. Barnkonventionen Àr ett styrdokument som Sverige har Ätagit sig att följa och dÀr tas barns rÀttigheter i planeringen och i utemiljön upp.

Bakgrund: Lek Àr nÄgot som barn har gjort i alla tider och lek anses vara nÄgonting somÀr positivt. Leken bidrar till barns vÀlbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det Àr viktigt att leken fÄr stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och lÄtsaslek.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en uppfattning om pedagogernas synpÄ vad som Àr av betydelse för barns lek och barnens syn pÄ sin lek.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervju har anvÀnts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: VÄrt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förberedda lÀrare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mÄngfald. FrÄgestÀllningarna lyder: Vilken syn har nÄgra lÀrare pÄ kulturell mÄngfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mÄngfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lÀrarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald?Undersökningen bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med samhÀlls-, geografi-, historie- och religionslÀrare, samt tvÄ rektorer. Resultaten visar att lÀrare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald. Studien visar att de tvÄ skolorna arbetar olika inom mÄngfalds- och vÀrdegrundsarbete.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

I min uppsats har jag undersökt hur lÀrares undervisning om avdunstning pÄ partikelnivÄ pÄverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgÄtt frÄn fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgÄr frÄn att lÀrande Àr synonymt med förÀndring i mÀnniskors sÀtt att erfara vÀrlden. Enligt dessa teorier Àr variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lÀrande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning pÄ mikroskopisk nivÄ visar att partikelbegreppet Àr viktigt för elevers förstÄelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia Àr uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de Àger inte partikelbegreppet.Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda pÄ hur elevernas uppfattningar förÀndrades av lektionen.