Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med undersökning var att ta reda pÄ vad lÀraren har för roll i lek och samling samt lÀrarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll och frÄgestÀllningar som jag har stÀllt till olika förskollÀrare. Resultatet jag fick visar pÄ att lÀrarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de Àr medvetna om hur deras roll som lÀrare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrÄn det jag lÀst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.