Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom och hur detta samband pÄverkas av förÀldrakontroll och instrumentellt förÀldraskap. EnkÀter frÄn 315 familjer anvÀndes. En medieringsanalys gjordes som visade att förÀldrakontroll delvis medierar sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med förÀldra-barnrelationen samt förÀldrars psykiska ohÀlsa..

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

Underbehandlad smÀrta fortsÀtter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvÄrdnaden. Patienternas smÀrtupplevelse....

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.