Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Skolans och förskolans lÀroplan har tydligt fokus pÄ att utveckla barns sprÄk. Forskning sÀger att höglÀsning spelar en viktig roll i barns talsprÄksutveckling. DÀrför bör höglÀsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att jÀmföra hur det akti-va arbetet med höglÀsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga Är. VÄrt arbete syftar ocksÄ till att ta reda pÄ om pedagogerna i förskolan och skolan anser att höglÀsningen har betydelse för barns sprÄkutveckling.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Titel: Sjuning, Ättning, nining, Tidning! ? Barns förestÀllningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad barn i förskoleÄldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes pÄ 40 barn pÄ tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: VÄrt resultat pekar pÄ att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de sjÀlva inte kan lÀsa tidningen. Förskolebarn kan förstÄ begreppet nyheter, trots att detta krÀver enrelativt hög abstraktionsnivÄ. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende pÄ vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nÀmnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

VÄrt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera pÄ hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de Àr klara genom att intervjua barn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed ?Hur uttrycker förskolebarn i Äldrarna 4-5 Är sin delaktighet och sitt inflytande gÀllande hur deras teckningar hanteras av förskollÀrare som dokumentation??.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer dÀr antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar pÄ att barnen uppfattar sina teckningar som fina och dÀrför ska de placeras pÄ förskolans vÀggar sÄ att bÄde barn och nÀrstÄende vuxna kan beskÄda deras alster.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ sex svensklÀrares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftsprÄkliga förmÄga. Syftet har Àven varit att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om högskolans skriftsprÄkliga krav och förvÀntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats pÄ sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda pÄ uppfattningar snarare Àn objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lÀrarna upplever att deras elevers skriftsprÄkliga förmÄga har blivit sÀmre de senaste Ären. Det visar sig ocksÄ att lÀrarnas uppfattningar om högskolans krav och förvÀntningar Àr vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, sÄsom disposition, referatteknik och kÀllhÀnvisningar och hur man anvÀnder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmÄgor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhÀllet. Inflytande Àr ett begrepp med mÄnga innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut pÄ mÄnga olika vis. I vÄr undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestÀmma enkla saker, nÀr svÄrare och större beslut ska fattas anser barnen att det Àr bÀttre om pedagogerna gör det.I AllmÀnna rÄd för förskolan stÄr det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna nÀrma sig barns perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra rÄdande förestÀllningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmÀnhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom Àmnet. Familjen sÄgs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansÄgs vara en centralgestalt och den klassiska kÀrnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.