Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger pÄ hur elever uppfattar och har erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier ansÄg vi den kvalitativa ansatsen lÀmplig att anvÀnda. VÄr förförstÄelse och de teorier vi lutar oss mot har vÀxelverkat med den empiri som vi Àmnat fÄnga och dÀrmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vÄr studie har vi ocksÄ tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvÄrdnadsarbetet. Ytterligare frÄgestÀllning som författarna ville fÄ besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som anvÀndes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda pÄ informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta Ästadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling. FrÀmst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i Ärskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem dÄ medvetenheten tycks öka i takt med förÀldrarnas utbildningsnivÄ. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder pÄ att inte endast det nedÀrvda kapitalet Àr av betydelse.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flersprÄkighet. Samt att fÄ en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av intervju som metod dÄ vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskoleverksamheter. I resultatet framgÄr det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och instÀllning gentemot flersprÄkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling pÄ ett medvetet sÀtt. .

Ämnet för examensarbetet Ă€r barns sexualitet och hur förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet Ă€r att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhĂ„llningssĂ€tt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollĂ€rare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förvĂ€ntas vi fĂ„ en uppfattning om det förhĂ„llningsĂ€tt som rĂ„der pĂ„ de tvĂ„ förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förstÄelse för barns och pedagogers uppfattningar om skÀll. Pedagogernas osÀkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror pÄ att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Jag ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en intervju med pedagogerna har de fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrÄn det danska SkÊldud-projektet kring barns perspektiv pÄ skÀll.

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frÄgar Àven vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen anvÀnder naturens material. Dessa frÄgor studeras utifrÄn ett genusperspektiv. I studien tar vi Àven del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek pÄ naturförskolan med fokus pÄ genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet Àr observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de tvÄ pedagoger som har hand om uteverksamheten pÄ naturförskolan. Studien visar att barnen anvÀnder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Syftet med vÄr studie var att beskriva förskollÀrares arbete med att frÀmja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt urval bestod av fyra verksamma förskollÀrare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med att frÀmja barns utveckling och lÀrande genom att stödja och stimulera barns kommunikation pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i Äldern fyra-fem Är tÀnker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 mÄnader senare visar hur uppfattningarna förÀndrats eller utvecklats. Barnen blev Àven erbjudna att mÄla en teckning som visade insidan pÄ en mÀnniskokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, Àven om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var mÄnga; det finns ett hjÀrta, hjÀrna, skelett, blod för att nÀmna nÄgra svar. NÄgra av barnen kÀnde till hjÀrtat och hjÀrnans funktion.   Barnen fick ocksÄ besvara frÄgor om vad som hÀnder med maten vi Àter, vad som hÀnder med mÀnniskokroppen nÀr man blir gammal och om sjukdom.

Vi har valt att studera hur sagolÀsning frÀmjar barns sprÄkutveckling iförskolan. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om och hur pedagogeranvÀnder sig av sagor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. För att ta reda pÄdetta har vi intervjuat fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. DefrÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: I vilket syfte anvÀnds sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att frÀmja barnssprÄkutveckling?Det Àmne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, dÀr olikaforskare och vetenskapsmÀn ger sina Äsikter och tankar om sagan somhjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutveckling.